Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växte i storlek till den 23 Oktober och några
blekare fläckar blefvo derjemte synliga. Den
29 Oktober voro fläckarne spridda öfver en
sträcka af 32 längdgrader (B). Under de
följande nätterna fortsatte de att sprida sig och
många nya fläckar tillkommo, men det
anmärkningsvärda dervid var, att gruppen utbredde
sig i fullkomligt longitudinel rigtning, så att
den i början af November utgjorde en
oregelbunden kedja af fläckar sträckande sig
paral-lelt med planetens mörka bälten. Den 8
November voro fläckarne spridda utefter en sträcka
af 66 längdgrader ((7), hvilket vill säga att
detta sammanflödande utbrott från den 29
Oktober till 8 November mer än fördubblat sin
utsträckning och blifvit förlängdt ungefär 40,000
tober och den 8 November nu voro upplösta i
dunkla massor af regellös form. Under det
färgen allt mera öfvergick till en black, hade
fläckarne äfven allt mera sträfvat att skilja
sig från det bälte, der de först visade sig,
och man såg dem nu spridda i en trakt, som
låg någon smula närmare eqvatorn (D). I
Februari bildade fläckarne ett helt nytt bälte
omkring planeten och detta bälte fortfor att
visa sig under sommarmånaderna år 1881, då
Jupiter åter kom i sådant läge, att utseendet
kunde studeras. Alla spår af de svarta
fläckarne* voro då försvunna och deras snabba
spridning hade lemnat materialierna till det
nya bälte, som nu låg tätt bredvid det,
hvar-ifrån fläckarne utgått (F).
Nybildning af ett Jupitersbälte.
kilometer! Den 23 November tycktes tillväxten
hafva fortgått med underbar fart; de upptogo
nu 120’ och omfattade en tredjedel af
planetens hela omkrets. Den 30 December hade
fläekgruppen börjat frigöra sig från det smala
bälte, hvarifrån den i början utslungats, och
derjemte så fortsatt att växa och spridas, att
den nu utbredde sig öfver mer än två
tredjedelar af planetperiferien. Vid slutet af
Januari var bältet fullbordadt; planeten var
om-gördlad med en fullständig kedja af fläckar,
endast här och der framteende små
ojemn-heter, genom hvilka sammanhanget dock icke
till utseendet rubbades. Men de enskilda
fläckarne hade under denna tillväxt och
utsträckning förlorat sitt bestämda skaplynne och
blifvit temligen bleka, så att de tydligt
begränsade svarta fläckar, som iakttogos den 23 Ok-
De häpnadsväckande krafter, som varit
upphofvet till så väldiga uppkastningar, och de
underbara förlopp, som derefter ledde till
dessas utveckling till ett nytt bälte, kunna
svårligen begripas. Jupiters eqvatorsomfång är
omkring 445,000 kilometer och fläckarne måste
derföre hafva tillväxt med förfärande hastighet.
Efter all sannolikhet är det nya bältets
tillkomst en följd af ofantliga uppbrott från
planetens kärna eller inre yta af heta ångmassor,
som, då de blandades med de yttre lagren,
blefvo utbredda genom den hastiga rotationen.
Likadana fenomen se vi nästan ständigt
upprepade i de mörka bältena kring eqvatorn,
hvilka understundom blifva mattare men
sedan återfå sin djupa färg genom uppträdandet
af svarta fläckar, som hastigt sväfva • vesterut
och utdragas på längden, tills de slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
