Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ända till år 1879 kunde väl ingen
förmoda, att kollodiumprocessen, som lemnade
så förträffliga resultat, någonsin skulle
öfver-träffas. Men den hade naturligtvis sina
olägenheter, deribland nödvändigheten af arbete i
mörkt rum eller i rum med gul eller röd da-
ger och det obehagliga, fläckvållande
silfver-badet. Försök giordes derföre att blanda
kollodiet med de ljuskänsliga ämnena och hålla
blandningen i mörkt rum i förvar for att efter
behof uthällas på glasskifvor. Sålunda
behandlade skifvor äro så känsliga, att de till
och med kunna nyttjas torra och i skickliga
fotografers händer ändock lemna goda bilder,
men tillvägagåendet kan dock på intet sätt
täfla med den våta kollodiumprocessen. De
torra kollodiumskifvorna blifva snart obrukliga,
emedan jodsilfverhinnan förstöres af det
torkade silfvernitratet, och om detta före intor-
kandet borttvättas, blifva skifvorna i stället
föga ljuskänsliga. Slutligen upptäcktes då ett
godt sätt att framställa ypperliga torra plåtar,
i det man gjorde den iakttagelsen, att
brom-silfver, fint fordeladt i gelatin, kan efter tjenlig
bearbetning lemna ett vida ljuskänsligare
glas-öfverdrag än den våta kollodiumhinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
