Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arsenikväte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varigt bruk af smärre doser kan
kroppen småningom vänjas att
fördraga ända till 0,25 gr. Bruket att
förtära arsenik förekommer i
bergstrakter (t. ex. Steyermark) och lär
hafva till följd en stegrad
arbetskraft, som dock plötsligt sjunker,
då man upphör med
arsenikätandet. Man brukar stundom ge
hästar och boskap litet arsenik, för
att de skola erhålla bättre hull.
Förgiftningar med arsenik, hvilka
äro mycket vanliga, yttra sig olika
hos olika individer; oftast åtföljas de
af svåra lidanden, kräkningar,
häftiga brännande smärtor i buken,
törst, ångest, kallsvett, tunna,
ytterst stinkande uttömningar och
yrsel. Döden inträffar, allt efter
dosens storlek, inom några timmar
eller dagar. Motgift är
järnoxidhydrat-magnesia (2—5 matskedar
hvar 1/4 timme, sedan med längre
mellantider). Arsenikhältiga tyger,
tapeter o. d. orsaka långsam
arsenikförgiftning, som vanligen yttrar
sig i tyngd i hufvudet öfver
ögonen, minskad matlust, stundom
utslag. Arsenik, som ibland tillsättes
i klister för fästande af tapeter och
vid bokbindning, verkar giftigt
genom bildandet af gasformiga
föreningar, till följd hvaraf
förgiftningssymptom kunna uppkomma af
arsenikhältiga tapeter, äfven om de
täckas af arsenikfria (jfr Hamberg,
Nordiskt medicinskt arkiv, VI N:o 3,
och E. A. Grape, »Om kronisk
arsenikförgiftning», 1877). Enligt kungl,
förordningen af d. 7 jan. 1876 får
arsenik ej utan särskildt tillstånd
tillverkas i Sverge och ej
importeras af andra än apotekare, som
förestår stamapotek, och
fabriksidkare, som för sin tillverknings
bedrifvande behöfver använda
detsamma. Samma förordning innehåller
äfven stadgande för arseniks förva-
ring, utlemnande o. s. v. samt
förbud (25 till 100 kronors böter) för
dess användning till konservering
af lik, i fyrverkerikonst och till
förgöring af skadedjur. —
Arseniksyrlighet kostar 36 kr. pr 100 kilo.
Import: 12,133 kilo.
Arsenikväte, gasformig
förening af arsenik och väte, uppstår
då många arsenikmetaller
behandlas med utspädda syror.
Arsenikhaltig vätgas bildas, då
arseniksyrlighet eller arseniksyra blandas
med zink och svafvelsyra. Det är
en färglös gas med lökartad lukt,
ytterst giftig, brinner med gråblå
låga till vatten och arseniksyrlighet,
samt sönderdelas vid glödgning i
arsenik och vätgas (se Arsenikprof).
Den bildas antagligen vid jäsning
af klister, som innehåller
arseniksyrlighet, och derför vid inverkan
af fukt på arsenikhaltiga tapeter.
Arseinit. Se Arseniksyrlighet.
Ascolin, en lösning af
svafvelsyrlighet i glycerin, användes till
svafling af öl, vin, konserverade
frukter o. s. v.
Aseptin, borsyra till
konservering af kött. Borsyran, eller
rättare dess natronsalt, har sedan
gammalt användts såsom medel mot
vissa hudsjukdomar. 1869 gjorde
Henrik Gahn den märkliga
upptäckten att borsyra är ett utmärkt
medel att hindra förruttnelse af
kött och animaliska födoämnen.
Han erhöll 1869 patent inom
Sverige för tretton år på sin
uppfinning. Borsyran eller aseptinet har,
såsom direkta försök visat, en
kraftigt dödande inverkan på bakterier,
infusorier och lägre djur (leddjur),
men medför, så vidt man vet, icke
några märkbara giftiga symptom
hos mänskan, om den fortares till
ringa mängd. Af samma anledning
som borsyra förekommer förrutt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
