Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom en dylik lifvets eftersommar, då
han redan ansett hvarje dess solglimt
förbleknad och hvarje tanke på ro för en
förmätenhet.
Alla hans sjuka och aggande
bekymmer från den senast förflutna tiden hägra
för honom otydliga och overkliga som
plågsamma drömmar från en öfverstånden
natt. Vinden drager fram genom den
lilla träddungen, prasslar i löfven och för
med sig böljesorl och fjärran mänskoröster.
Det ljusa lyckliga nuet bildar en så skarp
motsättning mot det i går och i förgår,
att Klercken ett ögonblick sätter sig upp
och öfvertygar sig om att han ej
drömmer. När han är på det klara med
verkligheten, får hans ansikte ett drag af
oändlig lättnad, och han sjunker tillbaka
på sin bädd af fjolårets vissna löf, mellan
hvilka sparsamma grässtrån spira fram.
Han är på väg att slumra in. då en
besvärlig, frågande tanke stör hans hvila.
Hvarför är allt så ljust och lätt och godt
i dag° Jo, han har sofvit i natt och
sofvit utan af brott. Men hvarför har han
då sofvit i natt och hvilket öfvernaturligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
