Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glada stämningen uppe med små infall och älskvärd
artighet. Också fann man sig utmärkt väl på Kotkais.
Glädjen var alltid otvungen där, gästfriheten aldrig
bullrande men alltid hjärtlig, och hela den älskvärda
släkten Mannersköld hjälptes i tysthet åt att göra sin
gamle fars hem ljust och sorgfritt som deras egen
ungdom varit det. Ett förhållande mellan far och barn
så mönstergillt och kärleksfullt, att själva den elegante
världsmannen kapten Thoreld blev helt varm om sitt
ungkarlshjärta och gjorde framgångsrika försök att le
gott och barnsligt.
— En pastoralsymfoni, sade han, — en riktig
pastoralsymfoni!
Och det var i själva verket en symfoni i stora breda
harmonier, ett ljust leende över grundens allvar om
man så vill, men ett vackert och varmt och gott leende,
utan spår av frivolitet eller nöjeslystnad, ett leende av
en gedigen och sund kristendom.
Det var just denna karaktärens oantastlighet, som
både drog gäster till Kotkais och skrämde dem
därifrån. Det ges mången, som icke finner sig riktigt till
rätta i en dylik ren atmosfär av blida välvilliga tankar,
vilka handlingskraft och praktisk duglighet bära upp.
Småsinnet och egennyttan, tadelsjukan och illviljan
krympa ofrivilligt ihop och blygas inför den omedvetna
själsadeln, och lycksökeriets jagdyrkan finner ingen
resonansbotten, ingen relief att ställa upp det lilla
jaget emot och sola det i avundens beundran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
