Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. I förbindelser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armbågen och log sitt kraftlösa och satiriska
invärtes löje. Han var tydligen icke ovan vid den
frågan. Om ingen annan gjort den så öppet som jag,
hade han nog tusen gånger gjort sig den själf och
sett den glimma fram ur undersökande
fordringsegares och ovilliga borgenärers blickar. Och han
hade väl också förr bemött den med samma
uttryckslösa ansikte och missnöjda invärtes skratt.
Men antingen han nu fattat förtroende till mig,
eller att middagen och den behagliga stämningen gjort
honom ovanligt meddelsam, — han lade sig tillbaka
på rygg med händerna under nacken och begynte
tala om sig själf. Icke direkt så att han gjort
några bekännelser, utan i paralleler, med
förutsättningar, så att jag måste gissa mig till hvad han hade
för sanning därunder.
— Det gifves personer, som genom medfödda
anlag äro egnade att stå sina medmänniskor nära,
och om de äro födda i underklassen, så att säga
„komma upp“ genom denna ömsesidighet. De
intressera sina medmänniskor genom att de äro
intresserade af dem. Först oegennyttigt och vänskapligt
förstås, tills man kommit i förbindelser till dem,
större än att de kunna honoreras, hvarefter man
vidhåller intresset af politik och för att man det
måste... Jag vill nu inte tala om tacksamhet...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
