Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Socialismen hade alltid betraktats som ett första stadium och som
ett övergångsstadium. På många sätt kunde det betraktas som den
borgerliga rättens förverkligande. Det var i socialismen som den
franska revolutionära demokratin från 1789 och 1793 tog fast form.
Socialismen gav åt alla samma möjligheter. De innebar samma
möjligheter att ta sig framåt. Socialismen belönade var och en efter
arbete. Olikheten mellan socialismen och det franska Bergets politik
var att socialismen också gjorde egendomen till en
samhällsnyttighet. Men även detta låg i 1793 års förlängning.
Det hade många gånger framhållits att det samhälleliga
jordägandet var ett i egentlig mening borgerligt krav och det kapitalistiska
systemets egen inre logik ledde fram till ett verkligt
församhälleligande av produktionsmedlen. Sverige var, hävdade Karl Zweiling,
utan tvekan den kapitalistiska stat där denna nödvändiga
koncentrationsprocess drivits allra längst. Den hade drivits så långt att
frågan egentligen var om Sveriges verkliga — till skillnad från dess
ideologiska — produktionsförhållanden och om inte Sverige nu
genomgick en till en ny realitet svarande anpassningsprocess. Den
industriella och vetenskapligt-tekniska utvecklingen i Sverige var ju
så hög att det verkliga församhälleliggandet där hade en större
specifik tyngd än det ideologiskt betonade — men på svag materiell bas
grundade och industriellt lågutvecklade — församhälleligandet i
stater av mer agrar karaktär som dock utåt föregavs såsom
socialistiska.
Karl Zweiling menade att han på sitt sätt ville ge de gamla
reformistiska trätobröderna rätt. Systemets egenrörelse var som Marx
framhöll oberoende av de individuella föreställningarna. Detta reste
också stora frågor rörande det som jag kallat styrsystemets
utformning och Karl Zweiling hade med glädje funnit att mina åsikter
till stora delar sammanföll med hans egna rön.
Socialismen vore inte en samhällsformation som hörde idéernas
värld till utan en verklig och objektivt iakttagbar
samhällsekonomisk formation. Den var historiskt nödvändig och den hade —
vilket Karl Zweiling vore angelägen att jag insåg — visat sig grundas
på mycket specifika produktionsförhållanden.
I den populära debatten framstod det juridiska ägandet som det
intressanta. Detta vore dock blott en skenbild. Den juridiska
konstruktion som täckte de verkliga förhållandena vore till en viss grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
