Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stalin av privata skäl utan som klass.
Detta var en sida av trettiotalets historia som propagandister på
olika håll nu sökte undanskymma. Men hur hade klasskampen
fortsatt efter det att klasserna förlorat sin sociala bas och gick verkligen
den sociala utvecklingen parallellt i Sovjetunionen och Europa och
Amerika? Kunde man verkligen säga att likartade krafter var i
rörelse?
Det fanns ett svar. Det svaret förklarade hur det kom sig att det
uppstod nya oppositionella grupperingar i Sovjetunionen efter
kriget — Karl Zweiling ville understryka att den ideologiska klädnad i
vilken de uppträdde var mindre intressant än det förhållande att de
existerade; kalvinismens betydelse bestod inte heller i dess teologi
för övrigt — hur det kom sig att Chrusjtjev och hans närmaste
uppträdde som de gjorde; hur det kom sig att de tyska proletärerna
vägrade ta sitt förnuft till fånga och frigöra sig vid Stalingrad; hur
det kom sig att kommunismen upplevdes så irrelevant i Amerika
och att det bara var HJ han själv hade kunnat bygga på i den första
mörka tiden i Leipzig.
Om man nämligen antog att det verkligen var produktivkrafterna
som styrde historien då finge man inse att tiden kring första
världskriget bildade en historisk vattenledare. Då togs språnget från
adertonhundratalets av ångmaskiner och enkel mekanik präglade
eoindustralism till den nya industrialismen; den i vilken software blev
viktigare än hardware. Historien tog ett väldigt språng och i en
serie av krig och kriser och revolutioner steg en ny klass mot makten,
en klass som visserligen ännu blott var en klass i sig och endast
trevande började uppträda som en klass för sig. Denna nya klass
skapade åt sig också en ny samhällsekonomisk formation.
I det gamla efterblivna Ryssland blev det arbetarklassen som tog
makten. Men man kunde nu i efterhand se detta som
adertonhundratalets sista stora revolutionära dyning i Europa. Ty arbetarklassen
var redan historiskt passerad. Värdena skapades inte längre av
arbetarklassen och den arbetande människan hade förlorat sitt primat.
Här gällde det inte att moralisera utan att med vetenskaplig
exakthet fastslå vad som skedde i det som syntes ske. I den vetenskapligt
tekniska revolutionen hade den individuella mänskliga
arbetskraften upphört att producera värde på annat sätt än den högutvecklade
maskinen och i dess ställe som värdeskapare och historisk klass hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
