Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vit mans skick och sed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flöd. Mobits också dricka mycket te. Efter tre
månader vit man öppna dörr och säga Mobits måste gå.
Men Mobits icke vilja gå. Han vara som en hund, som
länge hava föda på samma plats. Han vilja stanna
där, och vit man nödgas driva Mobits bort med våld.
Så Mobits komma tillbaka till sin by och vara mycket
fet. Detta vara vit mans sed och vara omöjligt att
förstå. Det vara dårskap, stor dårskap.»
»Lien dina söner?» envisades jag. »Dina kraftfulla
söner och hungern på din ålderdom?»
»Ja, Moklan», begynte Ebbits.
»Stark man», avbröt modern. »Han kunna ro hela
dag och natt och icke behöva stanna för att vila. Han
också vara vis i allt som röra laxens och vattnets skick
och sed. Han vara mycket vis.»
»Moklan», upprepade Ebbits utan att fästa sig vid
avbrottet. »Om våren han fara nedåt Yukon med
andra unga män för att handla vid Cambell Fort. Där
vara station full med vit mans varor och köpman med
namn Jones. Där också finnas vit mans medicinman,
som vit man kalla missionär. Det vara ondt vatten
vid Cambell Fort, där Yukon gå spenslig som en ungmö,
och vattnet löpa fort, och strömdrag rusa hitåt och ditåt
och löpa samman, och där vara virvlar och sugvatten
och ständigt skifta strömmar och vattnets yta förändras
så den aldrig vara sig lik. Moklan vara min son och
därför modig man ...»
»Kanske min fader icke vara modig man?» frågade
Zilla.
»Din fader vara modig man, erkände Ebbits med
den uppsyn en man har, då han till varje pris vill
bevara husfriden. »Moklan vara din och min son, och
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
