- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
18

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärlek till livet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Där fanns fyra nykläckta ungar, kanske en dag gamla
—–små smulor pulserande liv, vardera lagom till en
munsbit —– och han åt dem glupskt, stoppade dem
levande i munnen och krossade dem som äggskal mellan
sina tänder. Ripmodern flaxade omkring honom under
gälla skrik. Han ville använda bösskolven som klubba
för att slå henne, men hon höll sig försiktigt utom
räckhåll. Då kastade han stenar efter henne, och ett kast
träffade så att hennes ena vinge blev bruten. Varefter
hon springande flydde sin väg, flaxande med ena
vingen och släpande den andra efter sig. Mannen följde
efter.

De små munsbitarna hade endast retat hans aptit.
Han stapplade och linkade klumpigt framåt med sin
skadade fotled, under det att han då och då kastade
stenar och uppgav gälla rop. Långa stunder
stapplade och linkade han också under tystnad och kravlade
sig tåligt upp med butter min när han föll, eller också
gnuggade han sina ögon när yrseln hotade att bli honom
övermäktig.

Denna jakt förde honom över den sumpiga marken på
dalens botten, och i den våta mossan råkade han på
fotspår efter en människa. Det var icke hans egna,
det såg han. Det måste vara Bills. Men han kunde
icke stanna, ty ripan sprang ju vidare. Först skulle
han fånga henne, sedan skulle han vända om och göra
efterspaningar.

Han tröttade ut ripan; men han hade också tröttat ut
sig själv. Hon låg flämtande på ena sidan. Ungefär
tolv steg därifrån låg han flämtande på sin ena sida, ur
stånd att kunna kravla sig fram till henne. Och när
han hade hämtat sig, hade hon också gjort det, så att

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:28:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlekliv/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free