- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
65

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hem henne, jag ville bara ha stallpojken med mig.
Såret får lov att tvättas och skötas.»

»Jaså, det är ett sår.»

»Ja, alldeles som efter ett knivhugg.»

»Min vackra Zuleima*, sade ryttmästaren sakta.
»Hämta genast hem henne och åk sedan direkt efter
veterinären.» Och vändande sig till sin hustru sade
han: »Den här saken skall undersökas och straffas,
kosta vad det vill. Det är en stor förlust i ekonomiskt
avseende, men Zuleima kan aldrig ersättas, om jag
också ser bort från det. Jag har hållit av henne
nästan som om hon varit en människa.»

Hur mycket lättare hade det icke känts för
Hans, ifall fadern stormat och varit häftig. Den
verkliga sorg, som röjde sig i hans ord, skar Hans
i hjärtat.

Efter en timma kommo de två karlame ledande
med Zuleima, som haltade starkt och förde benet
rakt. Allesamman gingo ned till stallgården för att
se på henne. Den stolta hästen lät höra en gnäggning,
när ryttmästaren klappade henne, men hon hängde
med huvudet och allt hennes mod var borta. Helena
gick fram och strök henne på nosen. »Här har du»,
sade hon, och tårar strömmade från hennes ögon,
»här har du, söta, vackra, lilla Zuleima», och hon
gav henne en hop sockerbitar, som hon gömt i fickan,
så snart hon fick höra talas om skadan.

Den omlindade trasan togs bort, och det djupa
såret blev synbart. Det var hemskt, svullet och
sönderhackat i kanterna.

»För in henne i stallet», sade ryttmästaren och
vände sig bort. Han stod en stund tyst, sedan vände
han sig åter till karlame. »Jag väntar att den, som
vet något om det här, kommer och säger mig det», sade
han. »Jag skall i alla fall inte ge mig någon ro,
förrän jag uppdagar nidingen.»

»Det bästa är nog att ta reda på, om någon i
grannskapet har haft ett likadant tyg, som den här
trasan», sade stalldrängen.

Kcrfstedt. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free