- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
41

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tyckte de allesammans var då något riktigt livat
och ovanligt.

Och så hände det sig, att Mina av en flicka från
Stordala fick höra att Lena var sjuk. Den kvällen
var Olle icke så sömnig. De sutto tillsammans helt
sorgsna och modfällda och funderade på, om de icke
kunde göra något för att glädja henne, och om
åtminstone icke Mina skulle kunna våga sig dit och hälsa på.

»Si, om en bara hade något ärende, så skulle
det inte vara så svårt, men inte kan en töcken som
jag bara komma på visit», sade Mina helt rådvill.

Ja, saken var verkligen så omöjlig att reda
sig med, att de måste gå och lägga sig utan att
ha kommit till något resultat. Men medan de sovo,
sedan de båda två tänkt på Lena i sina aftonböner,
då hittade Svanhals på råd, ty tänk, på morgonen
hade hon värpt ett ägg i blånkorgen, där hon låg.

Det ägget det synades mer än något ägg förr
någonsin blivit synat, ända till dess Mina utbrast:
»Så dumma vi ha varit, nu har jag ju ärende till
Stordala, Lena skall ha ägget, det kan då vem som
helst begripa.»

Och ägget lades i minsta skäppan på den finaste
mossa, och Svanhals blev kysst både på näbben och
nacken och vingarne, och Mina blev blanktvättad och
kammad med rosett i flätan och fick på sig sin
nystrukna rödrutiga bomullshalsduk, och så bar det av
till Stordala.

Därinne i barnkammaren klappade sedan flera
dagar ett litet hjärta i sviken förväntan. Vaije dag
hade Lena tänkt: »I dag komma de», och vaije afton
hade hon suckat: »Jag är inte deras vän, de bry
sig inte om mig». Ryttmästaren och Hans voro
bortresta, och att bedja sin mor skicka efter dem,
därtill saknade Lena mod.

Men nu kom Brita inlinkande och sade, att en
liten tiggarflicka bad att få tala med Lena, som genast
reste sig på vilsoffan, där hon låg påklädd för första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free