Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN och SIGNILD.
(Efter Danskan.’)
I hyddan der borta, af bokar omskyggad,
Der lefde, i landtlig enfaldighet, Sven,
Med hopp till Försynen, från nöden betryggad,
,Vid sidan af Signild, hans maka och vån.
Gud dem icke åkrar och boskap förlånte;
En kåltåppa endast, en mjölkande ko,
Och hvad de med garnet på hafvet förtjente,
Till nödtorft försåg deras tarfliga bo.
♦
Men Himlen, som dalarnas redlighet löner,
Knöt hop dessa makar med lyckliga band,
Och skånkté dem dygdiga döttrar och söner,
Som delade mödan med arbetsam hand.
De kånde ej flården, ej höghetens oro;
.Välsignelsen gärdade kring deras tjåll;
Om söndan till kyrkan med grannarna foro,
Och somnade trötte och glade hvar qvåll.
Allfader! så bygger den fromme sin hydda;
Inunder dess tak bygger svalan sitt bo;
Din allmakt täcks menskan och svalan beskydda,
w
Och skänka dem begge sin föda, sin ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
