- Project Runeberg -  Karl XII:s värja /
44

(1878) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

vit borttagen, tydligt kunde se ut, och dervid varseblef
det bländhvita snöfältet längst borta vid horisonten,
begränsadt af de mörka skogarne vid Turzin.

— Bäddade! utbrast han med en af glädje
darrande stämma. Kunde jag nu också bryta mina kamraters
fängelse, så skulle vi snart skratta sarmaterna i skägget.
Nu fort tillbaka, innan min bortvaro har väckt oro!

Sedan han ånyo plockat in stenarne, började han
återtåget, och stod, en timme efter det han påbörjat sin
vandring, åter uppe i ljuset på samma ställe, der han
haft sitt korta samtal med Anna Koniecpolsky.
Visserligen hajade han till en smula, då han här mötte Johan
Saphiea, som gaf honom en bister blick, men återvann
genast sin kallblodighet och bemötte den polske
fältherrens fråga, hvar han varit, med detta lugna och
tvärsäkra svar:

— Jag var nyfiken att se, hur långt den här
gången sträckte sig, men hade icke gått inånga alnar,
förrän hin håle och hela hans anhang kom öfver mig, bet
mig i benen och klöste mig i näsan. Nej, mot så’na
motståndare kan ingen soldat slås.

Johan Saphiea drog en smula på munnen och
aflägsnade sig med stora steg. Han var starkt upprörd
och ofta förde han ena handen till pannan, från hvilken
han borttorkade stora svettdroppar.

Se här, hsad som tilldrog sig i en annan del af
borgen, under det Anders Käck var sysselsatt med att
undersöka den hemliga gången!

När Anna genom en liten lönndörr lemnade den
förbluffade ryttaren, begaf hon sig genast upp till sitt
enskilda rum, beläget i södra flygeln en trappa högre
än salongen. Här skulle hon väl få vara ensam med
sina tankar, tänkte hon. Sedan hon låtit sin
kammarjungfru tända upp en liten brasa i spiseln, tog hon sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/k12varja/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free