Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Järnvägarnas betydelse för olika industrier - Järnvägarna och järnförädlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
häraf går till Oxelösunds tullplais, som före 1880-talet varit af försvinnande
betydelse. Oxelösund får lika hastigt en ansenlig malmexporttrafik, som nu
(1905) uppgår till 664,000 ton och som skapat en liten stad på 2,000 inv.
Det andra malmexpoiiområdet är af ännu mycket större betydelse och
tillhör statsbanornas trafikområde i Norrbotten. Tonkilometertalet för järn-
malmen på statsbanorna är (1904) 398,848,000 eller 42,2 % af hela stats-
banenätets tonkilometertal för alla slag af vagnslastgods tillsammantagna.
Ensamt de två stationerna Gellivare och Kiruna afsända tillsammans 29, i %
af hela statsbanenätets vagnslastgodstrafik efter vikt beräknadt, men efter
tonkilometertal ej mindre än 41,3 % ;
och om man särskiljer statsbanornas
egentrafik,^ finner man att närmare två tredjedelar (64,4 X) ^f dess ton-
kilometertal representeras af dessa två stationers sammanlagda malmtrafik. ^
Det är allbekant, att den moderna grufdriften i Norrbotten absolut är
beroende af järnvägen, hvilket är så mycket tydligare som fyndigheterna
ha varit kända i århundraden och äfven bearbetats i
någon obetydlig grad
ganska länge ;^ men verkningarna af de nya förhållandena äro också alltför
väl kända för att behöfva skildras. För första gången i
Sveriges utveckling
möter man här fullkomligt amerikanska samhällen, stampade fram ur öde-
marken på några få år. Uppgifterna om de nya orternas folkmängd äro
något växlande, men siff"ran för Malmberget 1900 är satt till 5,320 invånare,
för Gellivare 1905 till 2,135 och för Kiruna 1906 till 6,404. Det är visserhgen
ej möjligt att exakt ange folkmängden på dessa orter före järnvägens tid. Men
om Kiruna vet man, att i slutet af 1901, då banan öppnades för trafik,
bodde vid järnvägslinjen mellan Kalixfors och Riksgränsen 1,248 personer;
och eftersom folkmängden utefter linjen, frånsedt Kiruna, 1905 var 632,
torde man kanske kunna antaga, att högst 700 personer af de 1,248 invå-
narna utefter linjen 1901 hört till Kiruna, i hvilket fall orten niodubblat sin
folkmängd på fem år. Det rätta intrycket af utvecklingens snabbhet får
man, om därtill lägges att före byggnadsarbetets början 1898 i Kiruna endast
lär ha funnits en enda stuga. Äfven taxeringsuppgifterna i detta märkliga
samhälle (enligt bevillningsbercdningens förslag för år 1906) kunna kanske
vara af intresse :
^
fastigheter kr. 3,850,200
inkomst af kapital »
13,825
af tjänst »
1,991,700
annan inkomst »
2,598,475
Summa inkomst kr. 4,604,000
Öfvergår man sedan till att betrakta järnvägarnas inverkan på järnföräd-
lingen finner man äfven på detta område, att resultatet framför allt blifvit
•
Jfr ofvan 85 n. 2.
-
Efter 1904; års godsslagsstatistik tabb. 3 och 7 a—b. Medeltransportlängden för Gelli-
vare-malmen har satts till 205 km oeh för Kiruna-malmen till 129 km.
^
Jfr en uppsats i en af de första årgångarna af ./är/i/con/ore/.’! a/j/iaZe;- (III 151 ff.) för 1819
och ett otryckt komitébetänkande af 1827 angående bergshandteringen i Norrbotten och lättare
malmtransport från Gellivare (hos E. Thyselius Förteckning öfver komitébetänkanden afgifna
under åren 1809— 1894, Sthhm 1896,99 f.). Första inmutningarna iGellivare ägde rum på 1730-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
