Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning - 3) Antalet länssummor med starkare eller svagare relativ utveckling (med tabb.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
att räkna ut medeltalet af det antal procent af sitt procenttal (sin andel i
länets landsbygd) vid hvarje periods början, som de olika järnvägssockne-
summorna till- eller aftagit under de tre perioderna. Ett exempel skall åskåd-
liggöra detta. Enligt tabellbilagan har Västra stambanans stationssock-
nars andel (i procent) af Södermanlands läns landsbygd stigit på följande
sätt: 16,3
—16,3
—16,6
—19,5, alltså för de tre perioderna resp. O, 0,3, 2,9.
Detta motsvarar en årlig uppgång under de tre perioderna af resp. O, 0,0 5,
0,0 7. Redan detta är ju ganska små tal. För Örebro län skulle motsva-
rande tal bli resp. 10,7, 12,4, 12,3, 15,4, motsvarande en årlig uppgång (resp.
nedgång) af + 0,09,
— 0,02, -f 0,07. Men det är att märka, att de sista två
sifferraderna för de två länen ej äro sinsemellan jämförliga, ty i förra fallet
gällde det en ökning från 16,3 X> men i det senare fallet endast från 10,7 X-
Alltså är det tydligt, att blott en uträkning af ökningen uttryckt i
procent
af det ursprungliga procenttalet (16,3, 10,7 o. s. v.) ger i minsta mån an-
vändbara siffror. Man skulle då komma att röra sig med så små tal, att
resultatet blefve nästan värdelöst.
Däremot kan man på gröfre sätt belysa samma sak genom att undersöka
det antal fall, efter länssummorna räknadt, då den relativa ökningen under
en af ifrågavarande perioder varit större, resp. mindre än under en annan
period. För en matematiskt exakt lösning af denna uppgift skulle visser-
ligen erfordras samma invecklade och praktiskt oanvändbara metod som
för den nyss afvisade uppgiften. Men man kan med obetingad fördel be-
gagna sig af en mindre exakt metod, då det endast gäller att undersöka i
hur många fall en period öfverträffar en annan, än då man vill erhålla
ett gemensamt mått på utvecklingen under de olika perioderna, hvar och
en tagen såsom en helhet. För att finna svaret på den uppställda frågan
har därför helt enkelt siffran för ökningen, resp. minskningen i
järnvägs-
socknarnas procenttal under hvarje period (i första exemplet här ofvan:
±0, -1-0,3, -1-2, 9) dividerats med antalet år i
perioden och de sålunda erhållna
resultaten (i exemplet: ±0, -|-0,05, -|-0,07) jämförts med hvarandra. Det
är visserligen ej osannolikt, att denna metod låter trafikperioden framstå i
något för gynnsam dager, emedan denna period, som vi veta, i de flesta
fall börjar med högre siffror för järnvägssocknarnas andel i länets lands-
bygd än de två föregående perioderna, hvadan alltså den här använda
absoluta årliga ökningen i
trafikperiodens procenttal ej ger rätta uttrycket
för periodens utveckling, jämförd med dess två föregångare. Ehuru denna
aberration ej betyder mycket, då den delas ut öfver en så lång tidsperiod
som trafikperioden vanligen utgör, bör den ej alldeles förloras ur sikte.
Flera tabeller ha uppgjorts efter denna metod, och deras viktigaste re-
sultat framgå af tabb. 8 och 9 på föregående sida.
Metodens brister äro, frånsedt den nyss anmärkta, ungefär de samma
som vidlåda den tidigare bearbetningen af länssummorna (tabb. 1 —3), och
resultaten visa också i det stora hela en stark likhet med dem som framgå
därur. Emellertid finner man, att tabb. 8 och 9 ge ett utslag, som i allmänhet
är gynnsammare för järnvägarna än någon af de tidigare metoderna, hvilket
med andra ord vill säga, att äfven i de fall, då t. ex. trafikperioden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
