Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
genom jämförelsevis lätt flyttbara hållplatser, lastplatser och sidospår samt
den särskildt i Norrland ganska betydande linjelastningen.^ Slutligen kan det
tänkas en negativ inverkan på de socknar som ej äro stationssocknar, i det
befolkningen dragés därifrån till stationssocknarna; och äfven detta synes
vara af intresse att få utrönt.
En järnvägs trafikområde sträcker sig emellertid vanligen betydligt utan-
för de omedelbart berörda socknarna. Områdets omfattning beräknas ofta
till 2—3 mil på hvardera sidan om banan, men i
verkligheten kan man
svårligen fastställa någon allmängiltig rayon, då dels orternas trafikförhål-
landen (vägar, möjlighet till vattentransport o. s. v.), dels varornas transport-
duglighet äro i
högsta grad växlande. ^
Så till exempel mottager Gnesta för
järnvägstransport landtbruksprodukter från ett område med en radie af minst
3—3V2 i^iil? medan träkol ej tål längre axeltransport än 1 —IY2 rnil och
slutligen en transport på Y2 ^^ till stationen anses alltför lång då det
gäller kalk i
Västergötland.^ I en undersökning som spänner öfver 22 af
Sveriges 24 län har det därför ej ansetts möjligt att uppvisa verkningarna
för mer än själfva järnvägssocknarna, i
synnerhet som allt flera andra fak-
torer (andra banor o. s.
v.) ingripa störande på resultatet, ju mera området
utsträckes.
Det omedelbara materialet för undersökningen är då gifvet. Emellertid
vore det ett missgrepp att studera järnvägssocknarnas befolkningsutveckling
fur sig själf, att t. ex. där vänta en större genomgående folkökning. Som
man kan finna af den vid sid. 17 intagna kartan, kännetecknas nämligen
den syd- och mellansvenska landsbygden af folkminskning eller stillastående
under det sista halfva århundradet, och mot bakgrunden häraf måste järn-
vägssocknarnas utveckling ses.
Först genom att undersöka, om dessa socknar inneha någon förändrad
andel af folkmängden i det större område dit de höra får man en aning
om järnvägarnas betydelse i deras utveckling. Det normala är gifvetvis
att de utvecklats alldeles i jämbredd med hela det ifrågavarande större
området — att deras andel däri är oförändrad — och hvarje förskjutning
i deras relativa betydelse är värd uppmärksamhet. Den enda möjliga me-
toden är därför att alltigenom röra sig med relationstal, något som icke kan
undgå att högst betydligt försvåra både undersökningen och uppfattningen
af dess resultat, men som å andra sidan sj^nes ge en säker grund att bygga på.
Såsom det större området — det andra ledet i jämförelsen — har tagits
respektive läns landsbygd. Häradena måste obetingadt anses alltför små för
detta ändamål. En jämförelse mellan socknarna i
fråga och de större eko-
nomiskt homogena områden dit de höra skulle däremot haft åtskilligt för
sig, men den skulle ha stött på alltför stora svårigheter och dessutom varit
’
Jfr nedan 35.
’
Jfr en af förste aktuarien vid Kungl. Järnvägsstyrelsens statistiska kontor (dr K. Key-
Aberg) uppgjord plan för statistiska utredningar vid ifrågasatta n3’a järnvägsanläggningar,
fogad till statsverkspropositionen för 6:e hufvudtiteln 1905 punkt 43 ss. 328 f.
^
Enligt uppgifter från stationsbefälet i Gnesta och Odensberg samt nedan s. 101 n. 3
cit. källor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
