Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järnvägarnas inflytande på landsbygdens befolkningsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
JÄRNVÄGARNAS INFLYTANDE PÅ LANDSBYGDENS
BEFOLKNINGSFÖRDELNING.
En af de största svårigheterna vid försöket att konstatera järnvägarnas
inflytande på samhällsutvecklingen sammanhänger med att detta inflytande
visst icke alltid visar sig i
uppkomsten eller uppblomstringen af en bestämd
näringsgren, utan i stället i en allmän förvandling af hela den materiella och
därmed ofta äfven af den andliga miljön. Svårigheten beror därvid framför
allt på att en sådan förändring i
gamla kulturländer ej gärna inträder med
ett slag, att man vanligen ej kan peka på en bestämd gränspåle
— något
som ligger i
samhällsutvecklingens natur. Ofta kan en järnväg ha funnits i
åtskilliga år utan att man kan upptäcka någon förändring; när förändringen
sedan kommer, beror den på tillkomsten af nya faktorer, som samverka
med eller äro beroende af den redan bestående järnvägen. Sålunda skulle
malmexporten öfver Oxelösund och denna hamns nästan amerikanska upp-
sving alltifrån 1880-talets sista år ha varit otänkbara utan Oxelösundsbanan;
men banan hade då bestått i mer än tio år, och det fordrades en revolu-
tion i
järnproduktionen för att dess verkningar skulle kunna göra sig gällande.^
Ofta kan också en ny kommunikationsled behöfvas för att en redan
bestående skall kunna få betydelse, hvilket med andra ord vill säga att
den nya kommunikationsleden kan komma att inverka på en helt annan
trakt än det område, som närmast beröres däraf. Sålunda kunde exem-
pelvis Stockholms stadsfullmäktige 1903 anse sig tjäna sin stads intresse
genom att lämna bidrag till Ostkustbanan, hvars södra ändpunkt skall
komma att ligga 180 km ifrån Stockholm. ^
Det är då alls icke uteslutet
att — såsom man påvisat för vissa städer i de amerikanska sydstaterna^
—
det samhälle, som förut befunnit sig vid kommunikationslinjens ändpunkt,
alls icke gynnas af att få sin förbindelse utsträckt åt andra hållet, utan
tvärtom degraderas till blott och bart genomgångsstation mellan de större
städer, som befinna sig vid den nya linjens ändpunkter.
Att utreda alla dessa hvarandra korsande inflytelser förutsätter som nyss
sagdt en ingående konkret kännedom om ett lands hela ekonomiska ut-
veckling, som intet statistiskt material kan skänka och som för vårt land,
där alla förarbeten i den vägen saknas, icke alls torde stå att förvärfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
