Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket allmänt vid offentliga arbeten. De kunna bättre än
de hvite uthärda ett svårt klimat och umbäranden i allmänhet.
De äro flitiga och mycket godmodiga, och deras anspråk
äro icke öfverdrifna. Stundom lära de ej vara så pålitliga,
utan, om det faller dem in, lemna de arbetet och gå sin väg.
Negern tyckes vara otillgänglig för socialistiska agitationer.
Han visar tänderna och har någon kvick anmärkning till
hands åt sådana, som vilja göra honom till proselyt för
dylika läror. Nej, Sam har befriats från Egyptens slafveri
— »ära hallelujerum 1» — och är redan inne i frihetens
förlofvade land, och han tror ej på några pessimistiska
omstörtningsläror.
På landet får han vanligen i daglön 50 till 75 cents,
hvilket är mer än tillräckligt för hans små behof. Ännu
är dock sparsamhet hos honom undangtag och ej regel.
Negern, isynnerhet genus femininum, tycker mycket om
sötsaker och bondgranna kläder. Kvinnorna lära ej vara så
arbetssamma som männen och klandras ej utan skäl för sjelfs*
våld inom familjen.
Efter hvad jag funnit, arbeta de fleste negrerna på
smärre arrenderade »farmar» ; och i de sydligaste staterna
odla de bomull med stor framgång, hufvudsakligen enligt
ett visst arrende system. Likaledes odla de ris i betydlig
mängd. Sockerodlingen i Louisiana lär äfven ha börjat repa
sig. Negern användes äfven delvis i söderns
bomullsfakto-rier; ehuru han ej lär vara så lämplig till fabriksarbetare.
På det hela taget har jag blifvit angenämt öfverraskad
af att finna ställningen bland negrerna så god som den är
och förhållandet mellan dem och de hvita så föga spändt
och svårt.
Mycket har sagts om negerns benägenhet att snatta.
Man bör dock ej döma honom för hårdt härutinnan, ty
då han var slaf, kunde han hvarken kalla sig sjelf sin
egen eller något annat sitt, och då han tog för sig något
smått och godt, ansåg han det ej ligga något ondt deri,
då både han sjelf och de ting, han såg omkring sig,
tillhörde hans herre. Med afseende på gröfre brott är
ställningen bland negreme fördelaktigare än bland andra racer.
Om en neger begår ett gröfre brott, t. ex. våldtägt eller
mord, blir han dock utan skonsamhet hängd, ofta innan
någon ransakning hunnit verkställas. Domare »Lynch» är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
