- Project Runeberg -  Genom den stora vestern. Reseskildringar /
161

(1883) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Till Geysema och förstenade skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra svafVel, salt, soda o. s. v., springa upp ur djupet
bredvid hvarandra, hvar och en med någon helande
egenskap, som indiansägner, folktron eller spekulationsandan
tillagt dem.

Några steg till, och hela det hemska underjordiska
laboratorium ligger öppet framför oss. Vi passera kokande
mineralkällor, svarta som bläck. Vi komma till »Djefvulens
Bläckhorn». Om han sjelf använder det, är ej bekant;
andra göra det. Resande skrefvo in sina namn i hotellets
journal med detsamma. Marken började blifva het och
gungade under våra fötter, så att vi måste gå raskt, på
det vi ej måtte falla ned i det brinnande djupet. Luften
blir mer och mer genomdränkt af sällsamma lukter. Jorden
och klipporna sucka, stöna, hvissla och gnälla, under det
de ur otaliga öppningar utpressa gaser och ångor. Gula
svafvelränder synas på marken och klipporna. Vi klättra
på grofva klippstycken förbi kokande källor, från hvilka
sjudande vatten flyter i små rännilar. Rökpelare uppstiga
här och der oupphörligt år efter år. Dernäst komma vi
till »Djefvulens Grynkvam», en stor sten, som ständigt rör,
sig och åstadkommer ett hemskt knarrande läte, som gifvit
anledning till namnet. Mjölnaren synes ej till; och vi
stanna ej och invänta hans ankomst. »Djefvulens
Punch-bål» är full till brädden; dess innehåll kokar och luktar,
så att du anser det lämpligt för den person, åt hvilken
det gifvits. »Djefvulens Länstol», af solid klippa, är
tom för tillfallet. »Trollpackans Kittel», 25 fot i omkrets,
kokar i ett par hundra graders (Farenh.) temperatur sitt
smutsiga té. Ur ett hål i den lodräta klippväggen, 8 tum
i diameter, framstötas periodiskt underjordiska gaser med
ett hemskt läte, liknande en ånghvisslas, men mycket gröfre.
Om du kastar stenar och pinnar dit in och stannar några
ögonblick, får du se dem alla »spottas» tillbaka. Denna
ånghvissla är så högljudd, att gästerna på hotellet en half
fjerdin gsväg derifrån knota och klaga deröfver, men den
fortsätter ändå både natt och dag med sina periodiska signaler.

Icke nöjde med att ha gifvit alt på denna hemska plats
»Satan i våld», ha amerikanarne äfven prestvigt honom,
och der uppe 100 fot öfver dalen är »Djefvulens Predikstol».
Väl vore, om denne prest inskränkte sin verksamhet till
denna plats!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jsstora/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free