Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Portland och södra Oregon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tanteme för Oregons omkring 160,000 innevånare, som
samlas kär årligen.
Trettio mils fard längre söderut förer oss till Albany,
en stad af samma storlek som Salem. Det land, vi
genomforo, liknade det, som nyss beskrifvits. Vi sågo på långt
när ej hela den sköna Willamette-dalen, som, femtio mil
bred, sträcker sig öfver 150 mil i sydost. Den utgör den
bördigaste delen af vestra Oregon, och de nybyggare, som
här slagit sig ned, voro i allmänhet mycket välmående.
Från Albany företog jag i sällskap med en oregonbo
en utflykt till ett indianläger något öfver 20 eng. mil mot
hafvet, hufvudsakligen genom urskog. I en dalsänkning
på gränsen af en ganska vidsträckt landsträcka vid floden
Siletz, som af regeringen undantagits åt indianerna, fingo
vi först se rök uppstiga mellan träden. Dernäst fingo vi
se några kojor spridda här och der, gjorda af torra buskar
och några käppar, som sammanbundits i toppen, och ett
par trasiga mattor såsom betäckning. Några ruskiga figurer
med långt svart hår kommo ut och sågo på oss, då vi
foro förbi till en amerikansk »frontierman», som bodde i
närheten, och hvilken var mycket bekant med indianerna.
Vi återvände snart till lägret med denne i sällskap.
Indianerna helsade oss med ett vänligt leende och kommo för
att se, om vi hade något intressant att visa eller ge dem.
Vår följeslagare talade med dem på ett språk, som kallas
Chinook, hvilket uppfanns eller utvecklades af Hudson
Com-paniets halfblodsindianer och utgör en egendomlig blandning
af många indianspråk samt en mängd engelska och några
franska ord. Här och der på marken i närheten af de
olika kojorna sutto kvinnor, klädda i trasigt kaliko. Deras
kroppar voro grofva och kraftfullt byggda, och deras ansigten
voro prydda med svarta ränder från mungiporna till
kind-kotorna samt en röd fläck på hvardera kinden. Barnen,
som voro nästan nakna, sprungo efter hvarandra, lekte,
skrattade och skreko som andra barn. Ruttnade lemningar
af fisk och kött förpestade luften. Smuts syntes och
luktades öfver alt: på kropparne, på kläderna, i kojorna och
i födan. Trots den friska hafsvinden och rena doften af
barrträden, stinkade platsen värre än någon af de
snuskigaste gränderna i Stockholm under en het sommardag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
