- Project Runeberg -  Genom den stora vestern. Reseskildringar /
54

(1883) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Genom en del af Iowa, Missouri och östra Kansas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vore försedd med skorsten ock dörr; och den järnomsvepta
kistan; och den nätta valisen, så mjuk och glänsande
svart som en vessla; och den lilla fläckiga ludna kofferten
med sina glänsande rader af kopparspikhufvuden; och så
den stora låren, betäckt med säckväf, grof och klumpig som
en elefant. Och så tumla de alla ombord med ett
oupphörligt skrammel af kopparpoletter (»checks»). Se der.edra
egna koffertar, mina damer (jag tog ingen med mig, hvadan
jag kan se utan att svimma), som I köpten enkom och
spiller nya för den långa resan, vältras på hörnen likt
ursinniga tumlare. Ack, huru lätt kunna ej färger och
parfymer i flytande form derinne lossna ur sitt tvång under
dessa akrobatiska öfningar och förvandla en bruddrägt till
en karta öfver alla verldsdelar med öar, floder och berg!
Till sist flyga de stora jätteläderväskoma, tillhörande
Förenta Staternas postverk, från de röda vagnarne likt agnar
in i postvagnen.

»Alla ombord!» lyder konduktörens kommando,
hvar-efter han ger signal åt lokomotiv-föraren, som en stuod
stått på sin post med hufvudet lutadt öfver sin skuldra;
lokomotiv klockan sättes i rörelse, och det väldiga tåget
glider stolt från stationen, och vi äro i väg med ilande
fart vesterut mot präriema, öknarne, bergen och Vesterns
Stora haf!

För mig, som är ensam, tar det ej lång tid att få
mitt nya hem inom järnvägsvagnen ordnadt; men somliga
personer tyckas aldrig bli i ordning. Se på mannen på
bänken midt emot oss. Han har nu vändt sin nattsäck om
och om igen likt en pankaka, som ej vill gräddas, och
hållit den framför sig, likasom en kokett flicka gör med sin
spegel, och lagt den vid sina fötter samt försökt att hänga
upp den någonstädes. Han är orolig som en ekorre. Och
så har hans öfverrock hop vikits och utvikits flera gånger
om med hvarje sida vänd utåt och inåt, och hans flit
plågar honom, och hans hatt orsakar likaledes bekymmer.

D& resande lemna en sådan plats som Kansas City
för att fördas genom så intressanta trakter som de, hvilka
nu ligga i vår väg, ha de vanligen ej öga för något annat
än naturen och lifvet omkring sig. Det var en man i
vår vagn, som höll sin näsa i en bok, och han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jsstora/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free