Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Fröken Lindes historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 SNAPSHOTS
bragt henne har hon burit utan klagan med
slutna läppar och stolt tålamod. Ty sedan hon
en gång stått med döden i den ena handen
och lifvet i den andra och själfvilligt valt lifvet,
anser hon sig ha förlorat rätten att beklaga sig.
Det vore synd att säga, att hon älskar
lifvet. Men hon är »hellre en dagakarl på
jorden —». Hon tystnade och tog åter till sin
läsning.
Den lilla blonda reste sig och gick i det-
samma, det såg ut som om hon varit stött,
emedan uppmärksamheten flyttades öfver från
hennes person och sorger till en annans. En
och en följde sällskapet så småningom exemplet,
till dess att fröken Linde blef ensam. Hon
skulle just gå äfven hon, då ingeniör Ingelsson
kom tillbaka och hejdade henne.
— Ni har aldrig låtit mig veta något om ert
förflutna, sade han förebrående. Men ni kan bara
af en nyck sitta utan vidare och låta hela pen-
sionatet få reda på saker och ting, som ha
samband med det viktigaste och bittraste i hela
ert lif!
— Tror ni då, att man kan lefva under
samma tak som den lilla ljusa i så många
månader som jag gjort, utan att till slut öfver-
mannas af frestelsen att säga till henne: »Ni
är en gås, fröken Johansson, det är däremot
inte jag»? Ty ni förstod väl, att det var det
långa talets korta mening? För resten, hvem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
