- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
364

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Nyodlingar. - B) Om odling af mossar och kärr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


717. Odling genom djuphackning. När man, äfven
vid mossodling, vill undvika bränning, utföres arbetet
genom djuphackning, hvarvid torfvorna samtidigt
sönderdelas så fint som möjligt, att de icke blifva hinderliga
vid följande bearbetning. Vid detta odlingssätt måste
jorden genast till första grödan – som vanligen blifver
hafre - -fullständigt gödslas med kalisalter och fosfater
samt om mossjorden är oförmultnad äfven med
chilisalpeter.

718. Odling genom planering af dikesbankarne. Denna
odlingsmetod är en bland de nyaste, som på senaste tiden
tillämpats i vårt land. Den beskrifves i »Svenska
Mosskulturföreningens Tidskrift» för november 1893 sålunda:
Mossen sönderdikas uti 20 meter breda tegar. Dikena
tagas 1,6 meter i dagen, 0,3 meter i botten och 1,6 meter
djupa. Sedan en teg är indikad, utföres genast
dikesbankarne, för att dessa icke skola ligga och trycka på
dikeskanterna. Innan de utföras afjämnas mossens yta
genom att med en skarp flåhacka afhugga större tufvor,
som vändas om och nedläggas i fördjupningarne. Är
mossen mycket ljungbevuxen, uppbrännes ljungen först.
Detta går mycket lätt, blott en svag vind stryker öfver
fältet. Liksom vid all bränning ute på odlingsmarker,
får man vara mycket försiktig äfven vid ljungbränningen,
ty om vinden är stark, kan elden lätt hoppa öfver de
smala dikena och förorsaka skada. Sedan ljungen är
afbränd och tufvorna afhuggna samt med sin undre sida
uppåt nedlagda i fördjupningarna, utföras dikesbankarne
med skottkärror, som skjutas på vandringsplank, och
dikesjorden planeras jämnt öfver tegen, hvarvid de största
tufvorna sönderhackas. Från hvardera diket utplanteras
dikesbankarne till midten af tegen. Där dikesbankarne
legat, afjämnas mossen, så att tegarne få en svag lutning
mot diket.

Samma förfarande sker, där tegarne sluta ute på
mossen och vid hufvudafloppet, nämligen att dikesbankarne
utplaneras omkring 10 meter inpå tegen.

Med denna tegbredd och dessa dimensioner på dikena,
få tegarne ett utseende, som om de vore ganska väl
uppodlade medelst häckning; man kan ej se den
underliggande, orörda ytan, där endast tufvorna äro afjämnade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free