Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 11. Ängars och betesmarkers skötsel. - A) Naturliga icke vattnade ängars skötsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna gifva lönande skördar, och ju omsorgs fullare landtmannen äfven
härvid går till väga, desto säkrare och mera vinstgifvande blir hela
hans hushållning.
686. Till öfvergödsling af ängsmark och gräsvallar
användas förmånligast stallgödsel, urin och
gödselvatten, tång, sjögräs, rofblast och andra likartade
affall från växtriket, äfvensom märgel, sinderstampsmull,
kalk, kalkgrus, kalkpudrett, skiffermjöl, aska, sand,
lera och mulljord, enbart eller i blandning såsom
kompostgödsel, eller tillsammans med fosfater och kalisalter,
allt efter ängsmarkens natur och beskaffenhet.
Ängsmarken kan äfven öfvergödslas med stallgödsel, som
utbredes färsk på hösten, hvarefter den kvarvarande osönderdelade
ströhalmen af räfsas följande vår och användes därefter till strö under
sommaren. – Om fältet är starkt sluttande, bör gödseln ej utföras
på hösten, utan på våren samt då i brunnet skick. I sådant fall
begagnar man helst någon annan öfvergödsling.
Att urin och gödselvatten med stor fördel kunna användas till
öfvergödsling af ängar och gräsvallar har förut anmärkts.
Tång och sjögräs samt öfriga sjöväxter, hvarå möjligen finnes
tillgång, äfvensom rofblast kunna med bästa framgång användas till
öfvergödsling af ängsmark och gräsvallar. De utbredas öfver
gräsfältet på hösten samt af räfsas följande vår, och det då kvarvarande
användes antingen till strö i stallarna eller till inblandning uti
komposter. – Potatis-, kålrots- och hvitbetsblast kunna på samma sätt
användas till öfvergödsling af gräsmarker; men som de äro af stort
värde såsom boskapsfoder, så begagnas de vanligast härtill.
Märgel, sinderstampsmull, kalk och kalkgrus lämpa sig särdeles
väl till öfvergödsling å all ängsmark, som själf ej är rik på kalk.
Gräsväxten tilltager och förbättras genom framalstring af
klöfverplantor och andra ädlare foderväxter, som framkomma och öka sig såväl
efter gödsling med förbemälda kalkhaltiga gödslingsämnen som äfven
efter gräsfältens gödsling med skiffermjöl, med vanlig spisaska eller
med kalisalter, hvilka gödslingsämnen visa utmärkt kraftig verkan
till förökande af gräsväxten. – Äfven torf- och stenkolsaska kan
härtill med fördel användas.
Mulljord och myllhaltiga ämnen (upptagen och torkad samt
söndersmulad torf- och dyjord äfvensom mulljordskomposter) kunna med
bästa framgång användas till öfvergödsling af mullfattig ängs- och
gräsmark, som består af sand-, ler- eller märgeljord. Genom den ökade
mullhalten vinna ängarne å förenämnda jordarter ansenligen i
bördighet. Mulljordsgödseln utbredes på höstarne i ymnighet öfver
ängsmarken, som därefter öfverharfvas, hvarefter höfrö utsås och fältet
vältas.
Sand, helst fältspatsand, äfvensom rostad lera äro förträffliga
till öfvergödsling af ängs vallar å torf- och moss- eller myrjord. Å
odlade och väl afdikade sidvallsängar (kärr-, mad- och mossängar),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
