Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - C) Spånads- och oljeväxter m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Radsådd raps hackrensas och kupas, vanligen en gång
på hösten och en gång tidigt följande vår.</i>
536. Skörden bör företagas, så snart fröen i de
nedre skidorna visa sig brunfläckiga.
Får rapsen mogna för hårdt, så faller fröet lätt ur. Skörden
måste därför börjas i rätt tid och med all kraft bedrifvas. Rapsen
afmejas, så att stommen blir omkring 30 cm. hög; den afmejade
rapsen lägges radvis i små högar, med topparna vända mot sydost, och
lämnas orörd i 10 till 14 dygn, tilldess strået är så skört och torrt,
att det vid böjning går af, och är då rapsen färdig att aftröskas.
Tröskningen sker vanligtvis ute på åkern å stora s. k. rapslakan, som
utbredas å en plats, där rapsstommen borttagits och stenarne
bortrensats. Tröskningen kan äfven verkställas på loge å vanligt
tröskverk, å hvilket tunnan då särskildt ställes för detta ändamål.
Lassning och inkörning af den torra, otröskade rapsen måste
ske med försiktighet uti med dukar klädda och på medar ställda
skrindor.
537. Afkastningen beror till stor del på årets mer
eller mindre för detta säde gynnsamma väderlek samt på
huruvida rapsen undgått sina i följande punkt omnämnda
fiender; och kan skörden af rapsfrö sålunda växla från
9 till 30 hl. på har.
De många missöden, för hvilka rapsen är utsatt, vålla dess
osäkerhet. Dock anses rapsodlingen såsom särdeles lönande å de orter
och jordmåner, som lämpa sig för densamma. En tunna rapsfrö
betalas nämligen ofta 3 till 4 gånger högre än råg eller hvete.
Rapshalmen kan ej begagnas till kreaturens utfodring; den
användes däremot till strö hos svinen samt å skogfattiga orter till
eldning i bakugnarna. – De uttröskade rapsskidorna ätas med
begärlighet af fåren och kunna med fördel användas åt hornboskapen, som
äfven gärna förtär dem.
538. Sjukdomar och olycksfall. Utom ogynnsam
väderlek, hvaraf rapsen ofta lider under hösten, vintern och
våren och som icke sällan orsakar att han går ut, skadas
han af jordloppor samt af andra insekter, som stundom
af äta honom, strax han uppkommit; vidare lägga små
skalbaggar sina ägg i rapsblommorna och de af dessa ägg
utkläckta larverna uppäta fröen, så att rapsskidorna blifva
mer eller mindre tomma; och slutligen förtorka skidorna
och frösättningen hindras genom en liten svamp,
rapsfördärfvaren, som, där han i större mängd infinner sig,
kan helt och hållet förstöra rapsskörden.
Mot en del af förenämnda olycksfall kan jordbrukaren ej göra
synnerligt, mot andra kan han däremot genom klokhet och omtanka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
