- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
254

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af midsommarråg. Han bör aldrig sås i uttorkad jord, utan när
jorden efter ett godt regn under högsommaren är i det skick, att utsädet
genast kan gro och komma i kraftig växt. Midsommarrågen och de
växter, med hvilka han blandats, gå då väl till och lämna en rik
foderskörd på hösten, hvarjämte å kraftig jord full sädesskörd fås
efter rågen följande år.

448. Utsädesmängden. Till utsäde på hektaren bör
användas af midsommarråg 1,3 hl. i blandning med hafre,
vicker eller ärter, af hvartdera af dessa senare äfven 1,3
hl. per har.


Midsommarrågen är en sorts tufråg, som grenar mycket ut sig
på höstarna och vårarna, och bör därför sås tunt. Men för att
jorden må blifva betäckt och ej öfvervuxen af ogräs, och för att
foderskörden må blifva så mycket rikare, bör denna rågsort blandas med
hafre, ärter och vicker, då en god foderskörd erhålles på hösten,
hvarefter rågen grenar ut sig och lämnar fullgod skörd af mogen säd
nästföljande år.

449. Afkastningen i säd blifver å god jord och
under gynnsamma omständigheter lika stor som efter vanlig
höstråg.


Vikten å midsommarråg kan uppgå till fullt lika med den bästa
vanliga höstrågen; – och insåningar med gräs och klöfver i
midsommarråg lyckas vanligen mycket väl, emedan midsommarrågen sällan
lägger sig.

5.

Korn.

450. Kornet är det sädesslag, hvars odling sträcker
sig längst tillbaka i tiden. Det har sedan urminnes tider
varit odladt i Egypten och Palestina m. fl. af söderns
länder och var äfven kändt af Skandinaviens äldsta
bebyggare. Kornet har af alla sädesslag den vidsträcktaste
utbredningen. I Sverige kan kornet odlas till Karesuando,
där vårt lands nordligaste jordbruk förekommer, och i
Norge till Altenfjord, där det nordligaste åkerbruket på
jorden finnes. I de varmare länderna är kornet höstsäd,
men hos oss kan det endast odlas som vårsäd. Af korn
finnes, liksom af hvete, flere olika arter, af hvilka de för
oss viktigaste äro: tvåradigt och Sexradigt (fig. 75 och 76).
Det senare kallas vanligen brådkorn, emedan det mognar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free