- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
219

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Om växtodling i allmänhet. - A) Utsädet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

huru viktigt det är att begagna rent utsäde. – Beträffande
de flesta fröslagen kan man hafva det anspråk, att
renhetsprocenten närmar sig talet 100. För hundäxing,
luddtåtel och knylhafre får man nedsätta sina anspråk till
60-80 % renhet.

360. Utsädet skall vara äkta och friskt, d. v. s. af
den sort det uppgifves vara och ej skadadt vare sig af
växtsvampar, fukt eller för stark hetta vid torkning. En
från det naturliga utseendet afvikande färg på fröet tyder
på, att det är i något afseende skadadt. Sålunda äro till
utsäde olämpliga: gulgröna eller bruna rödklöfverfrön i
stället för violetta; brunaktiga alsikeklöfverfrön i stället
för olivgröna; ljusgula hvitklöfverfrön i stället för
pomeransgula; gråsvarta, oskalade timotejfrön i stället för
silfverhvita o. s. v.

361. Utsädet bör vara af en gifvande sort. Då en
växt under flera år odlats på en plats, under
missgynnande omständigheter, vansläktas den lätt, och i så fall
bör man skaffa erkändt godt utsäde från annat håll.
Härvid bör dock iakttagas stor försiktighet med
höstutsäde från sydliga länder, ty det händer lätt, att sådant
hos oss går ut under vintern. Bäst är att hämta
höstutsäde från nordligare orter, ty ett sådant utsäde är
härdigt och slår sig alltid bättre ut, då det flyttas till
trakter med mildare klimat, och för växtligheten i allmänhet
gynnsammare förhållanden.

362. Utsädets rensning och sortering sker på många
sätt, såsom med sädesharpa (kastmaskin), sorterare och
trior. Sädesharpan rensar och sorterar säden efter
tyngden medelst fläkt och efter storleken medelst flata såll.
Den s. k. vallaharpan är den i vårt land allmännast
förekommande modellen för en kastmaskin. Dessutom måste
man använda fläktvannor, sädessorterare och triörer, för
att öka renhetsgraden och likformigheten hos utsädet.
(Se vidare kap. 6 om redskap och maskiner).

När utsäde skall hämtas från egen skörd, bör man
– redan medan växterna stå på marken – bestämma
hvilken del som skall användas till utsäde. Härvid
utväljer man sådana platser, där växterna stå lagom tätt
utan liggsäd, äro jämnt utvecklade, friska och rena för
ogräs. Sedan, låter inan denna del af skörden blifva fullt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free