- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
150

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - A) Fullständiga gödslingsämnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det att hon ej må förlora i värde. Färsk och oblandad
kan afträdesgödseln ej omedelbarligen begagnas. Hon
verkar då brännande eller frätande, i stället för närande
och gagnande, för de växter, till hvilka hon användes.
Hon måste därför, om hon begagnas oblandad,
utföras å åker- eller trädgårdsjorden en längre tid före
sådden, så att hon må hinna omsättas, införlifvas och
blandas med matjorden, innan sådden sker. I sitt råa
skick är denna gödsel dock svår och obehaglig att
handtera och breda på den jord, som därmed skall gödslas;
och då hon en längre tid utan inblandning af andra
ämnen samlas, kan hon ej förhindras att komma i
jäsning, därvid hon förlorar mycket både i massa och värde.
Lämnad under ohämmad jäsning till ett rof för luftens
och dess mindre invånares, dessa små för det obeväpnade
ögat osynliga varelsers inverkan, som förorsaka jäsning
och förruttnelse hos växt- och djurämnen, förminskas hon
hastigt i massa och faller i värde, under det att de
närmaste omgifningarne besväras af den vidriga och
ohälsosamma lukt, som därvid utvecklas.

Det är därför af vikt, att afträdesgödseln behandlas
så att hon ej kommer i jäsning. Detta kan lätt ske, om
hon, medan hon ännu är färsk, utblandas uti tillräcklig
mängd med ämnen, som motverka jäsningen
. Sådana äro
torfmull, torf- och dyjord, kolstybb, aska, skiffermjöl, kalk
och likartade ämnen, som binda afträdesgödselns
kväfvehaltiga beståndsdelar eller omsätta dessa till
»salpeterjord».*)

202. Af det ofvan anförda är klart, att
inblandningen af förenämnda ämnen bör ske, medan
afträdesgödseln är alldeles färsk. En gång dagligen, ja under
vintern två gånger om dagen, i fall afträdesgödseln skulle

––-

*) Med »salpeterjord» förstår man i allmänhet sådan jord, som
innehåller salpetersyrade salter, såsom t. ex. salpetersyradt kali,
salpetersyrad kalk. För salpetersjuderierna bereder man sådan jord
genom att låta kväfvehaltiga ämnen, såsom urin m. fl., komma i
beröring med kali eller kalkhaltiga jordarter, som ofta omsköttas för att
utsättas för luftens tillträde. Kväfveföreningarne förvandlas härvid till
salpetersyreföreningar. Det är sådan salpeterjord, som finnes under
våra stallar och ladugårdar, där framalstrad genom upptagning af en
del af kreaturens urin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free