Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Och vem skulle nu säga något?
Helen! Till varje pris Helen!
Hon förstod för ögonblicket ingenting av det,
som sagts. Hon hade inte tid med det. Hon hade
annat att förstå. Hon förstod att hennes vän hängde
på korset. Vad det var för kors och vem som rest
det — det visste hon inte. Visste däremot att hon
måste befria honom ögonblickligen och till vad
pris som helst. Hennes blick for omkring över
meningslösa föremål. Hon sökte något att tala om,
helst något att skrika om, att skratta över, att gräla
om. Hon fann ingenting. Jo! Nu upptäckte hon en
tom stol vid bordet! Vilket fynd! Hon ropade:
Vem i all sin dar är det som inte har kommit
ännu? — Någon svarade: Malin. — O, vilket fynd,
vilket fynd! Utan ringaste hänsyn offrade hon
den stackars vadinalsråttans hemlighet.
Vet ni vad! Kan ni tänka er! Vad den tokiga
Malin har gjort! Nej, ni kan verkligen inte ana —
De stirrade på henne, häpna, nästan förskräckta.
För en gångs skull var Helen Bourmaister, den
präktiga flickan, hysterisk!
Hon har gått och förlovat sig! Och kan ni
gissa med vem? Med en missionär! Jo, det är
sant. Jag har själv sett dem arm i arm. En
missionär — är det inte lustigt? Och han hade ett sånt
konstigt namn.
(Nu nalkades straffet för hennes trolöshet mot
en medsyster.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
