Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjorton år och tjugu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIMMERIER OM HVARJEHANDA
FJORTON ÅR OCH TJUGU.
Hon lekte lifligt i min håg
Från första stund jag henne såg.
Längs nackens eleganta snitt
Det blonda håret hängde fritt;
Den skälmska blicken lyste grå,
Men hade himmelsk glans ändå;
Hon korta kjolar ännu bar,
Och kanske något kantig var,
Men omedvetet lilla snärtan
Förstod sig på att knipa hjärtan,
Och fastän smått försagd och häpen
Hon var för näpen!
* *
*
Det dröjde år förrän igen
Jag återsåg min unga vän.
Nu var hon dam från topp till tå,
Och nu var blicken kall och grå;
Och håret konstrikt uppfäst satt
Inunder hundrakronors hatt;
Hon visste om, att hon var chic,
Det lyste fram ur hennes blick . ..
Som dam af värld hon nu sig förde,
Men ej ett grand hon så mig rörde;
Charmanta skor och höga klackar —
Men . .. nej, jag tackar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
