Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hammarens tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I HAMMARENS TECKEN. 279
fram ur bergens eget urkraftiga inre och
som alla himlens våta lynnen, frost, regn
och solhetta, hade blottat och förenat sig
med i växt. Lafvar och mossor klädde
den nakna, fårade stenen, ditförda af
himmelens vindar, flyttfågel for in öfver
landet med frön, eller också kommo de
som fjun seglande med en stark
septemberblåst öfver hafvet, och landet drog på
sig nya, gröna kläder.
I hvarje spricka i det hårda fjället
stod ett gräs eller en liten blomma med
kryddad doft. Och i hvarje blomkalk
vältrade humlan surrande sin lilla ludna
trollkropp, och blomman nickade en och
två gånger när den var flugen, ordnade
sin dräkt och plirade vidare mot solen.
Hvitbjörn bryggde sig en dryck af
honungen som kom hans hufvud att
svindla som om han lyssnat på ett
äl-skogsmöte mellan solen och en
sydsluttnings af nakenhet doftande örter. När
han mjöddrucken och varm hela
kroppen igenom af att ligga på de af solen
ugnsheta stenhällarna såg upp på
bisvärmen, som hängde i solen lik en stor
sväfvande kula, vidgande och
samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
