Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hammarens tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I HAMMARENS TECKEN.
MEN som det mörka haf af blod solen
går ned i vid midvintertid, som de
långa svarta nätterna i norden var
Hvit-björns smärta.
Åldrar gingo innan det dagades i hans
sinne, och under hela den tid mörkret låg
öfver hans själ for han fram som en
förfärlig hämnare. Stäppen låg i ett oväder
af mord och brand, Hvitbjörn for vida
omkring med sin dånande vagn, som
blifvit ett dödens sändebud, hans ljungande
söner ledsagade honom till häst, och hvar
han kom vredo sig gräflingarne slagna i
hans spår. Han svingade den stora
sten-hammaren som förr tjänat honom fredligt
vid hans skeppsbygge, den blef icke som
en yxa sittande fast i såret utan krossade
och var genast fri igen i hans hand när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
