Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viska ledningen ställde var inte längre enligt 1909 års
Belgradkon-ferens utan stammade från de storserbiska tankarna i
mellankrigstidens Jugoslavien.
År 1942 hade ”Walter” (Tito) varit en kominternarbetare. En
betrodd kommunist. Men hans handlande hade hela tiden — trots
de svåra kommunikationsvägarna — varit samordnat med
Komin-terns allmänna linje. År 1943 upplöstes Komintern.
Organisationsformen motsvarade inte längre de nödvändiga kraven; kommunister
ledde miljonarméer i två världsdelar och nationella befrielserörelser
i många länder. Då blev kamrat ”Walter” den mest respekterade
kommunistiske ledaren på Balkan -— Tito. Hans handlande var inte
längre samordnat med ett världsparti. De albanska kommunisterna
beundrade honom. De fortsatte att följa hans råd.
I den nationella frågan kämpade den albanska Befrielsearmén
mot alla chauvinistiska avvikelser. Det ”etniska Albanien” var en
reaktionär propagandamyt. Det albanska folket skulle nå sin
nationella enhet i broderlig samverkan med övriga folk på Balkan.
Det albanska partiets inställning till utländsk inblandning
motsvarade det albanska folkets historiska erfarenheter. I
centralkommitténs direktiv den 3 november 1943 om de allierade missionerna
i Albanien hette det:
”. . . skall icke blanda sig in i våra affärer, skall på intet sätt ses som
förlikningsman mellan oss och reaktionärerna. Om vårt krig mot
reaktionen faller dem på läppen är det bra; om det inte gör det står dörren
på vid gavel för dem att ge sig iväg.”
Men de jugoslaviska kamraterna hade kommit till Albanien som
kamrater i samma världsparti. Personer sådana som Miladin
Popo-vic var nära vänner och goda kamrater med de albanska
kommunisterna. Deras minne hyllas i Albanien i dag. (Miladin Popovic dog i
mars 1945 efter att ha hemkallats från Albanien. Albanerna hävdar
att Rankovic tog livet av honom.)
Efter det att Komintern upplösts i maj 1943 stannade de
jugoslaviska kamraterna kvar som representanter för ett broderparti och
en broderlig befrielserörelse. De albanska kommunisterna hade djup
respekt för sina jugoslaviska kamrater. På sommaren 1943 kom
Vuk-manovich-Tempo till Albanien från Tito. (Vukmanovich-Tempo
skulle sedan år 1948 leda kampanjen mot Bulgarien.) Han föreslog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
