Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den må sträcka sig? Visserligen har revolutionen haft mycket
förbländande, visserligen har den smickrat den kortsynte
med många lysande utsigter, och man torde således få
antaga, att ibland dess anhängare icke alle varit drifne af
elakhet och kannibaliska lustar, utan att till och med de
gifvits, som i sin blindhet trott sig försvara
mensklighetens sak, då de stridt för den franska republiken. Att
låta samma öde dessa vederfaras, som det, hvilket med
rätta skall träffa en uppsåtlig republikan, skulle synas, om
icke alldeles orättvist, dock hårdt och barbariskt och —
jag fruktar det — göra ett obehagligt uppseende så väl
inom Frankrike som i den öfriga kristenheten. Således
röstar jag för amnestien, dock med måtta; ty skulle på en
så gruflig revolution, som den franska, några rätt
exemplariska bestraffningar icke följa, så vore det gjordt med
menskligheten. Konungen i Neapel har, som mig synes,
gått den rätta medelvägen emellan en alltför grym
blodtörstighet och en feg blödsinnighet, då han, efter att
hafva återvunnit sin tron, lät afrätta endast 800 af sina
upproriska undersåtare[1]. Om man antager, att antalet af
revolutionära Fransmän förhåller sig till antalet af de
neapolitanska och partenopiska republikanerna som 20 till 1,
så skulle efter samma mildhetsgrund, som blifvit följd i
Neapel, endast 16,000 Fransoser behöfva afrättas, hvilket
visserligen icke vore mycket, då man betänker, att den
ende våldsverkaren Robespierre, utan allsköns rätt dertill,
låtit nästan hälften så mycket oskyldigt och ädelt franskt
blod rinna.
Mycket mera kunde vara att säga i anseende till
rättvisans handhafvande i Frankrike, men hvad jag anfört
torde finnas tillräckligt för att bestämma grunderna,
hvarefter det öfriga i detaljen må inrättas.
Om medlen att åter upprätta den katolska religionen
i berörda land har jag skrifvit åtskilligt, men som detta
ämne är teologiskt, och jag ej ännu hunnit underkasta
mina tankar derom högvördiga vederbörandes censur, så
kan jag nu icke kungöra något deraf. Om jag, som jag
hoppas, vinner nödigt tillstånd att trycka dessa tankar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
