Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
Men fröken Wetter hade vänt om hennes ord:
jag glömmer inte din del, men jag erkänner
den inte.
Ingår hade inte svarat eller frågat, endast
hennes ögon hade mött lilla magisterns, som voro
svarta, fientliga. Sen hade de inte sett på
varandra mera under sammanträdet, men lilla Wetter
hade svarat på ordförandens hänvändelser med
iskall röst, och så fort hon kunnat komma loss,
hade hon försvunnit, och inför allas ögon tagit
med sig några småting, soin hon haft under
åratal förvarade på lokalen. Hon ville tydligt
visa, att hon inte tänkte komma igen, förrän valet
skulle stå mellan dem vid årsmötet. Fru Ingår
hade varit mycket vit då, och tagit Gretas arm
på hemvägen, men icke ett ord hade hon sagt.
Själv hade han en gång talat med fröken
Wetter under sina bemödanden att få henne
att göra gemensam sak med hans klient i
hennes strävan att hålla testamentet uppe
mot släkten, som hotat att överklaga det.
Han påvisade, hur uppåt väggarna det var,
att fröken Wetter arbetade släkten i händerna,
och han trodde, att hans skäl varit sådana
att de kunnat beveka en hygglig karl och
övertyga en förståndig. Men denna lilla person,
mångårig vän till fru Gunnarson och hennes
arbetskamrat iden kvinnliga solidaritetens tecken,
hade lyssnat med en förhärdelse och svarat med
en grymhet, som gjort honom fullkomligt perplex.
Hon ville ha mer än ett gymnasium, hon ville ha
14. — Släkten Jerneploogs framgång. 209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
