Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
de i diskussion om Sveriges historia och dess
nuvarande politik.
Hon fann till sin häpnad, att lian disputerade
hennes självklara satser. Deras åskådning var
olika från grunden upp till slutstenen. Hon var
övertygad om att räddningen låg i återgång till
forna tiders seder, så långt möjligt var. Hon
ville att svenskarna skulle isolera sig bakom tullar,
gynna svenska varor, göra turistresor i eget land,
bygga fästningar, hata norrmännen och inte
glömma danskarnas hållning 1905. Hittills hade
det aldrig fallit henne in, att någon i sitt innersta
hjärta kunde ha någon annan mening om det
rätta än hon, även om man medvetet förfalskade
den. Men denne montör förklarade helt frankt,
som sin djupaste övertygelse att svenskarna måste
gå framåt och inte söka sig tillbaka. Svenska
varor, sa han, inte ska man köpa dem förrn de
blivit så bra, att de är bättre än andra. Det
vore just rätta sättet att försumpa industrien. Och
tullar, och förlängd värnplikt, ja varsågod, men
då blir bara följden den, att vi stannar inte i
landet, vi arbetare. Han var så inne i sin roll och
i sin arbetsblus, att han glömde vem han var.
Agneta höll på att falla baklänges. Hon
ansåg, att emigration var ett förräderi. Allan
försvarade emigranterna, han unnade dem att leva
i ett fritt land, han talade om den dryga
överklassen, som ville skörda .fosterlandskärlek utan
att något ha sått, han kritiserade Agnetas
farfar och hans jordpolitik som statsminister.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
