Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Kärleken som hon hade sökt på villovägar dit hennes
sjuka längtan och heta oro hade drivit henne — var den
då bara det självgivna att sluta ögonen och ge sig hän
åt honom, som var den ende som man kunde lita på —
den ende som alla ens instinkter nämnde som isamvete och
den rätta domaren? —
Men hon hade inte kunnat göra detta — alla dessa
veckor hade inte kunnat göra det. Hon hade bara tyckt
att hon först med egen kraft måste försöka komma en
smula upp ur den dy, som hon låg i. Hon måste bara
känna att det var hennes egen vilja från forna tider som
tagit styret igen i hennes splittrade sinne, bara så att hon
fick igen en smula självrespekt och själstillit.
Skulle hon leva vidare — så var Gunnar ju i sig själv
allt som var livet för henne. — Åh, de par glosorna som
han hade klottrat ned på ett stycke papper — en bok som
burit bud till henne från något i hans väsen — det var ju
det som väckt hennes sista flämtande längtan till livet,
den tiden då hon släpade sig fram som ett lemlästat djur
efter barnets död.
Kom han nu — så fick han ta henne. Bära henne
över det första stycket. Sedan skulle hon nog försöka
att gå själv.
Och för hennes själ, som förtärdes, där hon satt och
väntade blev det till detta:
Kom han så skulle hon leva. Kom den andre, så måste
hon dö.
Och då hon hörde steg i trappan, och det inte var
Gunnar, och då det knackade på hennes dörr, böjde hon
huvudet och gick skälvande bort och öppnade för Helge Gram.
För henne syntes det bara som om hon öppnat dörren för
det öde som hon själv frambesvurit över sig.
Hon stod och såg på honom, medan han gick fram i
ljuset och lade hatten på en stol. Hon hälsade inte på
honom nu heller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
