Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
»Ja.»
Helge log sorgset och kysste hennes hand.
»Villigt och gärna? För att du vill vara min? För
att du inte kan tänka dig någon annan lycka än att du är
min och jag är din? Inte bara för att du vill vara snäll
emot mig? Inte bara för att du inte vill svika ditt ord?
Svara sant!»
Hon kastade sig ned över hans knä i gråt:
»Låt mig resa bort! Jag vill resa till fjällen. — Hör
du, Helge — jag vill finna igen mig själv — jag vill bli
din Jenny, som jag var i Rom. Jag vill, Helge — jag vet
varken ut eller in — men jag vill. När jag blir lugn
skriver jag till dig — då kommer du — och då är jag bara,
bara din egen Jenny igen.
»Jenny», sade Helge lågt: »Jag är min mors son. Vi
ha kommit bort ifrån varandra — vi ha redan kommit
bort från varandra. Kan du inte överbevisa mig om att
jag är allt på jorden för dig så . . . Den ende . . . mer än
allt annat, ditt arbete, dina vänner, som jag kände att du
hörde samman med, mera än med mig — liksom du är
främmande för de människor som jag hör ihop med.»
»Jag kände mig inte så främmande för din far», viskade
Jenny gråtande.
»Nej, men far och jag äro främmande för varandra,
Jenny. — Där är nu ditt arbete, i vilket jag aldrig kan
vara helt samman med dig. Jenny, jag vet nu att jag kan
bli svartsjuk på det med. Jenny — förstår du inte att jag
är hennes son. Är jag inte säker på att jag är allt på
jorden för dig så kan jag inte låta bli att vara svartsjuk —
gå i ångest för att en dag kommer där någon, som du kan
älska mera helt — som förstår dig bättre — jag är
svartsjuk av naturen.»
»Det får du inte vara Helge, då går allting sönder.
Jag tål inte att bli misstrodd. Hör du det — jag skulle
lättare förlåta, om du bedrog mig än om du tvivlade på
mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
