Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det ryska dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gråtande efter, och den unge riddaren lofvar att
inbjuda samtliga damer till en härlig fest med bakelse
och sylt vid oceanens strand — en hänsyftning på en
uppgift att Gustaf III på förhand skulle ha inbjudit
hofdamer till fest i Peterhof med tacksägelsegudstjänst
i fästningskatedralen på Nevaön.
I andra akten söker Gore-Bogatyr i stallet efter
en »Rosalinda», men som alla ridhästar äro honom
för vilda, väljer han en eländig krake, och emedan
vapnen i rustkammaren äro allt för tunga, får han af
sina vapensvenner, »Skefhjärnan» och »Vindpusten»
(= Anjalaförbundet?), ett pansar af papp och en
bomullsmössa med tranefjädrar. Skattmästaren uppfordras
att lämna respengar, men svarar att det inte behöfs,
enär de tre riddarne ju skulle få rikt byte af de
eröfrade länderna — en satirisk antydan om svenska
arméns dåliga utrustning. I tredje akten färdas de
öfver en slätt, men då en vindpust blåser
bomullsmössan af hjältens hufvud, sjunker den krigiska
stämningen, och de förskräckas både af det minsta moln
och af sina egna hästars hofslag. Då de bli hungriga,
besluta de att storma en bondstuga, som ligger i deras
farliga väg; de draga svärden med dödsförakt, men
köras bort af den gamle bonden, som, väpnad med
en eldtång, sjunger, att odödlighet ej fås för så lätt
pris och att slika landsvägsriddare förtjänade ett kok
stryk (man hade påstått i Ryssland, att svenska
soldater i ryska uniformer plundrat några gårdar i
svenska Finland).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
