Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den ryska lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina memoarer gjort följande teckning af Koltsov:
»Det var soaré hos Pletnev, och äfven Pusjkin var
där. I en vrå satt en man, klädd i lång rock med
dubbla knapprader, kort väst, halsduk och klockkedja
med blåa glaspärlor. Han hostade ibland och förde
handen till läpparne. I hans ögon framlyste en
ovanlig intelligens, ehuru ansiktet för öfrigt var ett
ordinärt ryskt. Förgäfves bad man honom läsa upp
några af sina dikter, och först på hemvägen
förklarade han orsaken till sin tystnad: han hade ej vågat
föredraga något i en krets, där den store Pusjkin
var med.»
!
Men med Koltsovs bondska blygsamhet var det
snart förbi: den yttre framgången kunde han icke
bära, och sedan han 1837 af Voronesj’ guvernör
blif-vit presenterad for storfursten-tronföljaren och
Zju-kovski, ville han flytta till hufvudstaden för att bli
litteratör. Men fadern, som blott hade sinne för sitt
råa yrke och for materiell vinst, gaf sonen ej ett öre
för hans litterära planer. Det spända förhållandet
mellan far och son urartade snart till öppen
brytning, sedan den förre måst inlösa växlar, som den
lättsinnige sonen för egen del diskonterat i firmans
namn, och då skalden i narraktig fåfänga trodde sig
kunna imponera på »brackorna» i Voronesj genom
filosofiska termer, som han uppsnappat af sina litterära
vänner, vände sig det landtliga samhället från poeten,
hvars »snobbiga» vanor föga harmonierade med hans
tafatta, blygsamma väsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
