Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska poesien i förra århundradet - Kantemir, den förste konstpoeten - Lomonosov, den moderna litteraturens grundare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteratur- än kulturhistorisk, enär den ju saknade
allt rotfäste i den ryska jordmånen, och — liksom
sjuttonhundratalets poesi i allmänhet — hade denna
konstlade diktning det stora fel att vara skrifven för
hofvet och icke för folket, så att den blef ganska
vindflöjelaktig, allt eftersom de politiska vindarna blåste
på allra högsta ort. Då vid det nittonde århundradets
inbrott först den tyska romantiken och sedan
byronismen alstrade en nationell slavisk romantik, dunstade
denna psevdoklassicitet spårlöst bort utan att hafva
gjort djupare insats i det ryska själslifvet.
Huru mycket ryssarne än i alla tider kännt sig
dragna till Frankrike, hvars språk, moder, vanor och
ovanor de så nitiskt imiterat, hafva de dock i grund
och botten vida större frändskap med de reflekterande
och drömmande tyskarne, mot hvilka de visat slavens
instinktiva antipati, och den ryska poesiens egentlige
fader var ej den franskt bildade Kantemir, utan den
på germansk grund utbildade Lomonosov, en drastisk
representant för detta brutala, brådmognande
kulturskede.
Michail Vasiljevitj Lomonosov föddes år 1711
på en ö vid Cholmogori i guvernementet Archangelsk.
Redan såsom barn fick han tillfälle att lära känna
sitt land och dess natur under faderns fiskerifärder,
som utsträcktes ända till Solovetski-klostret och halfön
Kola. Modern lärde honom läsa, och genom Polotskis
öfversättning af Psaltaren vaknade hans intresse för
poesi. Men en styfmoder gjorde hans vistelse i hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
