Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondeemancipationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om bondens frihet, och sedan blev det en naturlig följd,
att egendomsherren egenmäktigt ingrep i böndernas
enskilda liv, utövade en godtycklig domsrätt och till och med
bestämde deras äktenskap.
Ännu värre blev det på 1700-talet. Peter den store
införde visserligen en lättnad genom förordningen, att de
bönder, som gjorde krigstjänst, skulle bliva fria, och att
de kunde få flytta in till städerna mot erläggande av en
kronoskatt, obrok. Men dessa eftergifter motvägdes
snart av ännu tyngre förpliktelser. Under käjsarinnan
Anna förbjödos bönderna att köpa jord, och under
Elisabet agades eller deporterades bönder, som olovligt ville bli
soldater. Genom Peter III:s ukaz om den ryska adelns
befrielse från obligatorisk krigstjänst vidgades
samhällsklyftan ännu mer, och Katarina II:s litterära ”guldålder”
hade en förfärande mörk baksida, ty då florerade oskicket
att sälja bönder även utan jord. Det blev en fullständig
slavhandel i ohöljdaste form, och jordens värde taxerades
efter antalet ”själar”. Om t. ex. gunstlingen Orlov ägde
30,000 livegna, representerade detta en förmögenhet av i
runt tal en miljon rubel.
Alexander I:s regering hade ju börjat så löftesrikt.
Annonsering om försäljning av bönder utan jord förbjöds
totalt, och det utarbetades ett förslag om s. k. fritt
åkerbruk, i det att kronans bönder kunde köpa sig fria jämte
jord. Men efter 1812 upphörde dessa goda ansatser.
Nikolaj I insåg visserligen, att livegenskapen var en kulturell
och demoraliserande skamfläck, och han förbjöd
försäljning av enstaka bönder (utan familj), liksom han ock
förbjöd icke-jordägande adel att köpa livegna. Men till
roten av det onda kunde och vågade Nikolaj icke tränga.
Samhällssåret frätte omkring sig — icke minst genom att
förfäa jordägarna själva, och ju längre det dröjde med
operationen, desto svårare måste den bli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
