Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att dessa sedliga ansatser ej buro bättre frukter kom
sig icke blott av att det ryska samhället då ännu stod på en
så låg moralisk nivå, utan berodde ock i någon mån på
tsar Peters eget dåliga föredöme. Om t. ex. en förseelse
mot god ton straffades med att den brottslige måste dricka
ett extra glas brännvin, kunde detta naturligtvis endast
tjäna till att främja dryckenskapen. Samkvämen slutade
vanligen med de värsta dryckesgillen. En gäst grät, en
annan rullade sig under bordet, en tredje klev över bordet
och trampade sönder fat. Peter skänkte själv i brännvin
med en träsked ur en så, som bars av sex grenadierer.
Lägger man härtill, att utgångarna till dryckessalen voro
strängt bevakade, stundom stängda utifrån, kan man
föreställa sig, huru en sådan valplats skulle se ut på
småtimmarna.
Ett viktigt exempel på detta grova nöjesliv var ”den
allerskojigaste synden”, en hädisk parodi på den högsta
kyrkliga myndigheten, som Peter själv instiftade efter
patriarkatets avskaffande. Detta supgilles president,
tsarens f. d. religionslärare Zotov, tvangs vid 88 års ålder
att gifta sig med en 60-årig nunna. Paret vigdes i Peter
Pauls-kyrkan av en 90-årig präst. I spetsen för
bröllopståget över den frusna Neva satt i en släde, dragen av
fyra björnar, narrkäjsaren Romodanovskij, föreställande
kung David med en lyra, beklädd med björnskinn.
Brudparets släde drogs av en bock och en hjort med väldiga
horn. Utländska diplomater måste vara med i gyckeltåget,
skröpliga hovmän och ynkliga dvärgar redo på hundar,
oxar, svin, och själv slog Peter gladeligen på trumma.
Alla dessa narraktigheter och utsvävningar få dock icke
undanskymma de obestridliga förtjänsterna hos denne
man, åt vilken historien har givit det ofta missbrukade
epitetet: den store. Förutom sitt militära nit, som
möjliggjorde segern över Karl XII, hade han en vaken blick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
