Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskva på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från Groznyjs tid kan man räkna den faktiska
livegenskapen, ty han införde i sin lagbok av år 1550 en
bestämmelse, att en bonde, som vistades längre tid på främmande
ort, skulle betala årligen 1 rubel 6 kopek. Men detta hade
denne i allmänhet ej råd till, och därigenom lades faktiskt
en grund till bundenhet vid jordtorvan (adscriptio glebæ).
Då tsaren avlönade sina ämbtsmän med jord, följde
indirekt med jorden dessa vid jorden bundna
jordbruksarbetare, som blevo ekonomiskt beroende av jordägaren. De,
som rymde, straffades som brottslingar, och när jorden
såldes, följde bönderna med som ett slags levande
inventarium. Härifrån var steget ej långt till försäljning av
bönder utan jord, den verkliga livegenskapen, som så gripande
skildrats i den nyare ryska litteraturen, t. ex.
genom Gogols ”Döda själar”. Och denna faktiska
livegenskap fick ett slags laglig bekräftelse år 1762, då Peter III
emanciperade det ryska adelsståndet.
En historiens ironi fogade emellertid så, att just under
Groznyjs skräckregemente gjordes från statsmakternas
sida ett, åtminstone skenbart försök till en s. k.
folkrepresentation. Gosudaren uppträdde en söndag 1550 på Röda
torgets beryktade estrad eller loggia (lobnoje mjesto,
”huvudskalleplatsen”) och sade i menighetens närvaro åt
metropoliten: ”Du vet själv, helige kyrkofader, hurusom jag
vid 4 års ålder berövades min fader. Bojarerna och
magnaterna bekymrade sig ej om mig och blevo självrådiga.
I mitt namn ha de roffat åt sig ämbeten och värdigheter.
Men hädanefter skall jag vara domare och värnare,
avskaffa orättvisor och återställa det bortrövade med folkets
bistånd.”
Här spelade den lömske tsaren ut det stackars folket
som en trumf för att krossa det förhatliga bojarväldet, som
helt visst också hade sina stora skuggsidor. Härigenom
lades grunden till den utvidgade rådsförsamling, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
