Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskva på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det sedliga tillståndet i det dåtida Ryssland målas av
alla resenärer i mer eller mindre mörka färger.
Herberstein fann visserligen moskoviterna ”tämligen nyktra och
arbetsamma”, men vår Petrejus såg hos dem ”så råa och
plumpa seder, att andra nationer måste blygas därför”,
och det venetianska sändebudet Contarini tyckte, att
moskoviterna ”voro sysslolösa hela dagen och drucko på
värdshusen”.
Dryckenskapslasten torde ha varit det mest i ögonen
fallande lytet. En förort till Moskva kallades ej för ro skull
”Nalejka” (häll i!). Utländska krigsknektar fingo supa
hur mycket som helst. Bönderna fingo också sitt
lystmäte, men endast på ”storfurstliga krogen”, d. v. s.
sådana utskänkningsställen, som voro monopoliserade av
staten. Där kunde de supa upp både päls, skjorta och
stövlar, och om någon blev full, släpptes han utan vidare.
Men om någon understod sig att uppsöka en enskild krog,
som ej hörde till ”systemet”, vankades det böter, prygel
eller fängelse, och lönnkrögaren blev efter tredje resan
skickad till Sibirien.
Ett annat starkt framträdande drag var omåttligheten
i mat. Den ökades ju högre upp man kom på
samhällsskalan, och korpulens betraktades som bevis på en
ekonomisk välmåga, som ingav ”medborgerligt förtroende”.
I vardagslag och på själva landsbygden levde man
säkerligen både enkelt och torftigt, men vid kalas bullades
det upp så mycket rikligare, och även i borgerliga hus
kunde det då förekomma, att 20—30 rätter serverades.
Med toaletten var det nog si och så, och till tsarens taffel
kunde hovmännen få hyra klädesplagg ur tsarens garderob
för 6 daler stycket. Kläderna — även damernas — voro
vida och ”bekväma” för att befordra matsmältningen.
Men knussel var där sannerligen icke, och det ansågs
taktlöst, om en gäst skolkade i mat och dryck. ”Det hålles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
