Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bringar honom en tyst, för andra människor
ohörbar hälsning från flodens djup:
»Ostap!»
»Så ropar hon ofta på mig», säger gubben åt
de människor, som någon gång besöka vaktstugan
och förundra sig över hans fjolliga beteende. »Så
fort vinden börjar blåsa, kallar hon mig till sig,
och stundom väckes jag därav mitt i natten. Men
hon kommer inte själv; nej, det gör hon inte. Och
Gud ske lov för det, ty den döda skulle bli
bedrövad, om hon läste min levnadshistoria, som står
skriven på min rygg.»
Och den gamle Ostap lyfter gärna upp
skjortan och visar de blå ärr av sår, som vanställa
ryggraden. Det kallar han sin levnadshistoria.
»Här på ryggen har jag ett minne min
husbonde, och framtill, mellan revbenen, har jag en
gåva av ryssen. Och runt omkring är det lappade
trasor. Så skall jag framträda inför Herran. Surt
har jag fått betala för friheten, dyrköpt var det.
Den ena hälften av mitt liv ligger på Donaus
botten, och den andra väntar och väntar, tills den
åter blir förenad med henne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
