Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tr
avbryt mig inte!... Så gick jag på basaren, upp
sökte mina landsmän och såg efter, vilka som
blevo tagna i tjänst Så kommo: turkarna och
mumlade något — precis som våra judar — och
svarta greker var det också gott om. Så kom en
karl till: mig; han kallades: har för rumän, och
han så’: ”Kom till mig för argat! Argat säga de,
men på vårt språk heter det t att ta plats som tjä
nare hos någon. ”’Vad vill du?” frågade jag. ”Argat
argat! svarade han. Och så sökte man övertala
oss nästan med våld. ”Varför inte? tänkte jag och
följde honom. Han var en hygglig karl, och kosten
var bra. Och då hans hustru var ovettig på mig,
så sökte han beveka mig att stanna kvar ändå och
sa: ”God argat, god argat! och klappade mig på
axeln. Han tänkte nog, att jag i all evighet skulle
slita ut mig för hans skull. Det må han gärna
tro — hi hi! Men den där långa, magra Savks
ni minns väl Savka? — föreslog mig att gå till
Tulfja. "Där, sa han, "ar jorden inte uppmätt;
man får bruka så mycket jord man vill, hugga
träd, bygga hus och vara sin egen herre. Vet ni
vad, Solomija — vi kila dit. Ja, min själ, göra vi
inte så. Och Ostap följer med, förstås. Det ska
bli så bra. Låt oss genast gå hem till er och
överlägga med Ostap. I dag är ju hälgdag, och
det passar bra. Det kunde jag då aldrig ha drömt
om. "Mer ”det” Heter” inte med orätt: berg "och
bergs...»
Ivan ruskade på sitt huvud av iver, och hans
feta ansikte med de runda ögonen sken, som om
det varit insmort med flott. Han fortfor att prata
I vilt äktenskap. i2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
