Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjord får, jämte höga staplar av lätta getskinns¬
skor, som luktade över hela basaren. Hon visste
inte, vart hon först skulle vända: sig, och hade
kanske blivit stående ännu längre i sin rådvillhet,
om inte någon bakifrån hade tagit henne i handen.
»Solomija!» ljöd en icke obekant mansröst.
»Är det ni själv eller er skugga? Hi hi hil»
Solomija såg sig om. Framför henne stod
»Mästerkatten.»
»Ivan! Hur har ni kommit hit?» utbrast hon
och hälsade honom som en gammal bekant.
»Ni trodde kanske, det var förbi med mig. —
Var är Ostap?»
»Låt oss sätta oss ett stycke härifrån och
språka, så köper jag sedan vad jag behöver.» Här¬
med förde hon honom med sig ut ur trängseln,
och Ivan var tydligen mycket glad över denna
vänlighet.
»Hi hi hi! Det ena berget går ej till det andra,
men vi... .», småskrattade han och sökte med sina
små ben hålla jämna steg med Solomija, under
det att hans välfödda lekamen skakade av skrattlust.
Ivan såg nu ännu mer fet och hygglig ut och
föreföll snarare som en herreman än som en bonde.
Kring den korta rocken hade han virat en bred,
grön gördel, och vidbyxorna hängde ner över stövel¬
skaften, så alt han såg ännurkortare ut; Bock¬
skägget föll långt ned på bröstet som på en väl¬
bergad, respektabel man.
De togo plats på trappan vid saluhallen.
»Herre je», började han förundrad, »är det en
dröm, att jag ser er nu? Tala om, genom vilket
under ni råkat komma hitlh) ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
