- Project Runeberg -  I vilt äktenskap : Berättelser från Ukraina /
8

(1909) [MARC] [MARC] Author: Myhajlo Myhajlovytj Kotsjubynskyj Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svetlen rann i stora droppar ned på hans röda
mustascher, och han torkade bort den med
rockärmen, under det han gav akt på gästerna med
sina listiga, gråa ögon.

I krogrummet var det kvavt och tjockt av rök.
Vid väggen på andra sidan bordet sutto några
karlar och en något fetlagd kvinna. Glaset gick
laget runt. Samtalen urartade till skrik, åtbörderna
blevo livligare och kinderna allt mer glödande. Den
unga rödkindade kvinnan fläktade med en röd duk
och skrattade muntert åt alla håll. Några bönder
sögo på sina pipor, och röken steg upp i blåa
ringlar. Stanken af brännvin, som blandade sig med
den skarpa tobakslukten, steg upp mot krogens svarta
väggar. Ett obeskrivligt larm göt sig i breda vågor
ut ur krogen genom den öppna dörren och den
sönderslagna fönsterrutan. Och vad låg icke i
allt detta oljud? Ett högljutt prat av människor,
ett ömkligt gnolande av sångstämmor, gråt av en
drucken gumma och gnäll av ett judebarn. Den
lustiga klangen av en fiol och en cymbal trängde
in genom väggen, ty pojkarna hade beställt dans
åt flickorna, och musiken blandade sig med de
drucknas hälgdagssorl.

Men Hnat satt med huvudet lutat mot
armarna och hörde ingenting. Han stirrade på det
knippe av solstrålar, som trängde in genom fönstret
och fäste sig på väggen såsom fyra guldgula fläckar.
Solskenet erinrade honom om en lycklig dag i hans
liv. Det hade varit i fjolåret, en lika vacker
majdag. Han stod då i trädgården under ett
äppleträd, betäckt med vita blommor, och talade med
en flicka, som han tyckte om. Hon log mot honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 13 23:08:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iviltakt/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free